Sjöfartens betydelse för ett fungerande Sverige - En studie över Sveriges krisberedskap vid avbrott i sjöfarten

Abstract

Då den pågående Covid-19-krisen uppmärksammat hur känslig handeln och företagens värdekedjor är för störningar, har intresse kring Sveriges sjöfart och krisberedskap väckts. Genom en fördjupning inom detta område, vill vi med denna rapport belysa Sveriges beroende av sjöfarten. Syftet med rapporten är således att undersöka Sveriges beroende av sjöfarten, vilket görs genom att vi undersöker hur Sverige skulle drabbas av ett avbrott av sjötransporter. Frågeställningarna blir då hur beroende Sverige är av sjöfarten och följdfrågan är hur Sveriges samhälle skulle påverkas av ett avbrott i sjötransporterna. Vi har valt att avgränsa rapporten till att endast analysera hur Sverige skulle påverkas samt att endast fokusera på sjötransporter, även om det finns ett betydande beroende mellan alla transportslag. För att besvara frågeställningarna har relevant litteratur för ämnet valts ut, vilket sedan jämförs med svaren från genomförda intervjuer med respondenter med stor inblick i branschen. Denna rapport har byggts på en kvalitativ metod, detta då vi ansåg att det fanns tillräcklig mängd tillförlitlig data och expertis kring ämnet. De kvalitativa tillvägagångssättet har gjort att vi kommit relativt nära de personer som har intervjuats, och vi anser att detta har bidragit till mycket kunskap kring ämnet. I rapporten har det framkommit att ett av de största hoten för sjöfartssektorn, gällande krisberedskap, är att det är ett fåtal personer som besitter mycket specifik kompetens och vid exempelvis pandemier riskerar denna sektorn, likt andra, att drabbas av personalbrist. Även behovet av en nationell krisledare har framförts i rapporten. Vidare har Sveriges lokalisering bidragit till att bra logistik är en nödvändighet för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga. Gällande möjligheten att lägga över delar av sjöfarten till andra transportslag vid ett avbrott eller störning har det framkommit att denna är mycket begränsad. På kort sikt hade eventuellt en viss del av sjöfarten kunnat flyttas över till väg- och järnväg, men då sjöfarten transporterar stora mängder gods samt att det är kapacitetsbrist i de andra transportslagen är denna möjlighet begränsad. En överflyttning från sjöfart till andra transportslag skulle dessutom leda till ökade utsläpp, ökad trängsel samt ökade kostnader för företag, men även för samhället i stort. I rapporten har också betydelsen av Just-in-time-principen belysts. Denna princip har bidragit till låga lagernivåer, vilket gör värdekedjor än mer känsliga för störningar. För att göra värdekedjor mer robusta kan det dock finnas möjlighet till förändring på sikt gällande lokalisering av lager, fabriker och leverantörer. Effekterna på samhälle och företag vid ett avbrott i sjötransporter kan antas bli enorma då transportslaget idag står för en stor del av försörjningen inom olika segment. Som följd av ett stopp skulle konsekvenserna exempelvis bli arbetslöshet, olje- och bränslebrist, att rederier får svårt att starta upp igen pga. intäktsbortfall och att företag med låga lagernivåer och frekventa leveranser riskerar att bli de första som drabbas av avbrottet. Vidare har rapporten belyst att den nära kopplingen mellan aktörer i värdekedjan bidrar till att störningar hos en aktör riskerar att ge stora komplikationer för hela värdekedjan.