| dc.contributor.author | Bodin, Carl | |
| dc.contributor.author | Vestlund, Niclas | |
| dc.date.accessioned | 2020-07-08T10:39:30Z | |
| dc.date.available | 2020-07-08T10:39:30Z | |
| dc.date.issued | 2020-07-08 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/65576 | |
| dc.description | This study examines how the loan-to-value ratio and monthly fee in tenant-owner associations affect
the sale price during the calendar year 2019 on tenant-owner rights in the municipality of Gothenburg.
The research question is as follows: Do buyers in the housing market take the increased risk associated
with higher loan-to-value ratios in tenant-owner associations into account through an adjusted sale
price, and how is the monthly fee affected by a higher loan-to-value ratio? The sale price and fee are
taken into account per square meter to ease the comparisons between different apartments. The sale
price is thus converted into square meter price in the experiment and its analysis.
This quantitative experiment is based on secondary data from databases on the internet. The
information is categorized into the nine variables square meter price, loan-to-value ratio, fee, savings,
number of tenants, number of rooms, age of the building squared and floor level. 290 observations are
included in the study. The data is used to create descriptive statistics, scatterplots, correlation matrix
and regression analyses.
To deduce statistical hypotheses to the research question, the theoretical frame of reference is built on
the concepts of economic risk, information asymmetry, efficient markets, bounded rationality and
behavioral finance. The hypotheses are that there is a negative relationship between loan-to-value ratio
and sale price, as well as a positive relationship between loan-to-value ratio and monthly fee.
The results indicate that there is a clear correlation between the loan-to-value ratio of the associations
and the sale prices of their apartments, until all variables are included in the analysis. Then instead, it
suggests that the variation that was previously captured in the loan-to-value ratio is actually described
by the location of the apartment. Furthermore, the results indicate that, not only is there a strong
correlation but also, there is a causal relationship between the loan-to-value ratio and the monthly fee,
where the former drives the latter.
The conclusion is that buyers of tenant-owned housing in the Gothenburg market did not take into
account the increased risks associated with apartment acquisitions calendar year 2019, the null
hypothesis is not rejected. Furthermore, it is concluded that there is a positive relationship, even
causality, between the loan-to-value ratio and the fee where the former drives the latter. Thus, this null
hypothesis is rejected. | sv |
| dc.description.abstract | Den här studien undersöker hur belåningsgrad och månadsavgift i bostadsrättsföreningar påverkar
slutpriset under kalenderår 2019 på bostadsrätter i Göteborgs kommun. Frågeställningen är följande:
Tar köpare på bostadsmarknaden hänsyn till den förhöjda risken förknippad med högre belåningsgrad
i bostadsrättsföreningar genom ett justerat slutpris, och hur påverkas månadsavgiften av en högre
belåningsgrad? Slutpris och avgift tas i beaktande per kvadratmeter för att underlätta jämföranden
mellan olika bostadsrätter. Slutpris görs således om till kvadratmeterpris i undersökningens utförande
och analys.
Med en kvantitativ undersökning samlas sekundärdata in från databaser på internet. Informationen
kategoriseras i de nio variablerna kvadratmeterpris, belåningsgrad, avgift, sparande, antal
bostadsrätter, antal rum, byggnadens ålder i kvadrat och våning. 290 observationer inkluderas i
studien. Datan används för att skapa deskriptiv statistik, punktdiagram, korrelationsmatris och
regressionsanalys.
För att deducera statistiska hypoteser till frågeställningen byggs den teoretiska referensramen upp av
ekonomisk risk, informationsasymmetri, effektiva marknader, bounded rationality och behavioural
finance. Hypoteserna är att det finns ett negativt samband mellan belåningsgrad och slutpris samt att
det finns ett positivt samband mellan belåningsgrad och avgift.
Resultaten pekar på att det finns en tydlig korrelation mellan föreningars belåningsgrad och dess
bostadsrätters slutpriser, fram tills samtliga variabler inkluderas i analysen. Då utläses istället tecken
på att den variation som tidigare fångades upp i variabeln belåningsgrad egentligen beskrivs av
variabeln läge. Vidare tyder resultatet på att det, inte bara finns en stark korrelation utan även, finns ett
kausalt förhållande mellan belåningsgrad och avgift där den förstnämnda driver den senare.
Slutsatsen är att köpare av bostadsrätter på marknaden i Göteborg inte tog hänsyn till det förhöjda
riskerna i och med lägenhetsförvärv kalenderår 2019, vilket inte stämmer överens med hypotesen.
Vidare dras slutsatsen att det finns ett positivt samband, till och med kausalitet, mellan belåningsgrad
och avgift där den förstnämnda driver den senare. Därmed stämmer denna hypotes. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 19/20:16 | sv |
| dc.title | Relationen mellan belåningsgrad och kvadratmeterpris i bostadsrättsföreningar | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
