dc.contributor.author | Grudeborn, Alice | |
dc.contributor.author | Örnberg, Jenny | |
dc.date.accessioned | 2020-08-12T08:29:36Z | |
dc.date.available | 2020-08-12T08:29:36Z | |
dc.date.issued | 2020-08-12 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/66081 | |
dc.description.abstract | Syftet med vår studie var att undersöka familjebehandlares upplevelser av psykisk påfrestning i
arbetet och vilka strategier de använder sig av samt anser sig behöva för att hantera detta. Syftet
var också att undersöka familjebehandlares tankar och kännedom om begreppet sekundär
traumatisering. Vi har även haft ett bakomliggande syfte då vi har velat bidra med idéer som
arbetsplatser och socialarbetare kan använda för att bättre hantera psykiskt påfrestande
arbetsuppgifter. För studien användes kvalitativ metod och undersökningen genomfördes på två
olika arbetsplatser där vi intervjuade sex familjebehandlare. För att analysera vår empiri använde
vi oss av begreppen coping och KASAM och av psykosocialt perspektiv på arbetsmiljö och
hälsopromotion. Vi använde tematisk analys för att få fram de teman vi beskriver i resultatet.
Resultatet visade att de strategier familjebehandlarna använder sig av och anser fungera är att ta
hand om sig själv, att använda kollegor som stöd, att få stöd från arbetsplatsen och handledning.
Familjebehandlarna anser sig behöva flexibilitet i arbetet, att arbeta i par samt
kompetensutveckling från organisationen för att hantera psykiskt påfrestande arbetsuppgifter.
Resultatet visade att kännedomen om sekundär traumatisering ser olika ut hos familjebehandlarna
och de två arbetsplatserna arbetar med sekundär traumatisering på olika sätt. Våra huvudsakliga
slutsatser var att förebyggande arbete mot ohälsa hos socialarbetare är viktigt och att kunskap om
sekundär traumatisering borde fås redan på grundutbildningar inom socialt arbete. Vi menar att
sekundär traumatisering inte bara är ett fenomen att diskutera på de arbetsplatser där man
uttryckligen arbetar med traumabehandling utan inom allt socialt arbete. Därför hade det varit
intressant med forskning inom just de yrkesgrupper inom socialt arbete som inte arbetar med
uttalat traumatiserade klienter. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | sekundär traumatisering | sv |
dc.subject | psykisk påfrestning | sv |
dc.subject | coping | sv |
dc.subject | återhämtning | sv |
dc.subject | familjebehandlare | sv |
dc.title | “Man ska räcka till för många och också sig själv” En kvalitativ studie om familjebehandlares upplevelser av psykiskt påfrestande arbetsuppgifter och kännedom om sekundär traumatisering | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |