Show simple item record

dc.contributor.authorArancibia Duran, Vinka
dc.date.accessioned2020-08-12T09:55:21Z
dc.date.available2020-08-12T09:55:21Z
dc.date.issued2020-08-12
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/66086
dc.description.abstractAtt ha språkstörning innebär att man har en funktionsnedsättning där hjärnan uppfattar språk och språkljud på ett annorlunda sätt (Hjärnfonden, 2020). Det är en svår process för personer med en språkstörning att lära sig nya ord och dess betydelse men även hur olika språkvariationer och dialekter, så kallade idiom och spoonerismer, vilket betyder att man kastar om språkljuden för att få nya betydelse på samma ord, påverkar ordkunskapen och orddörrådets utveckling. Lärare har uttryckt att de känner att de har för lite kunskaper och erfarenheter med att arbeta och undervisa elever med språkstörningar. De anser att det finns för få tillfällen för fortbildningar och för begränsat med tid för att anpassa och utforma undervisningen för elever med språkstörningar. Dessutom är tillgång till resurser i form av fortbildning, personal och artefakter av stor betydelse för att lärare ska kunna ge alla elever lika möjligheter till lärande utifrån elevernas olika förutsättningar. Enligt läroplanen för skolan, förskoleklass och fritidshem Skolverket, 2019) är det skolans ansvar att se till att elever får en utbildning och undervisning som utgår från elevernas individuella förutsättningar och behov. Detta gör att de resurser som tilldelas skolväsendet inte kan fördelas lika då behoven är olika för varje skola. Den här uppsatsen fokuserar på forskningen om språkstörning hos barn i mellan- och högstadieåldern då det är i den åldern som eleverna förutsätts tänka mer på sin framtid och vilka karriärmöjligheter som finns. Det är även i mellanstadiet i årskurs 6 som eleverna börjar få betyg. Forskning inom ämnet språkstörningar som berör äldre barn och ungdomar i skolan är väldigt begränsad och inom specifika områden i detta fält nästintill obefintlig. Det är viktigt att lyfta fram de metoder och den forskning som finns för att främja elevernas utveckling och ge möjlighet till en likvärdig undervisning och utbildning. Språkstörningar förekommer ibland i samband med andra neuropsykologiska sjukdomar och syndrom men i uppsatsen fokuseras enbart forskning om språkstörningar utan samband med andra diagnoser.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesVT2020-2920-PDA522-001sv
dc.subjectframgångsfaktorersv
dc.subjectSpråklig störningsv
dc.subjectspråklig sårbarhetsv
dc.subjectlanguage impairmentsv
dc.subjectframgångsfaktorersv
dc.subjectlanguage disordersv
dc.titleHur ska man förstå det här? - En systematisk forskningsöversikt om framgångsfaktorer i arbetet med elever med språkstörningsv
dc.typeTexteng
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.type.degreeStudent Essayeng
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record