Det fria skolvalets geografi - En GIS-baserad studie av skolresor i Göteborg

Abstract

I samband med friskolereformen och införandet av det fria skolvalet har skolresandets geografi förändrats. Varje skoldag reser den stora merparten av elever i Sverige till och från skolan. Få studier har dock genomförts på de reslängdsförändringar som skett i samband med det fria skolvalet. Det är också ett relativt outforskat ämne i relation till transportpolitiska mål och i miljödebatten. Denna studie avser att bidra till forskningen om vilka effekter det fria skolvalet har på ungdomars resande. Studien syftar till att undersöka hur långt högstadieelever inom Göteborgs kommun reser mellan folkbokföringsadressen och den skolenhet de går på. De nuvarande reslängderna jämförs därefter med två modeller där elevernas skolplacering baserats på närhetsprincipen. Resultaten visar att de 15 960 elever som ingår i studien varje skoldag genererar ett samlat transportarbete på 108 000 kilometer. Skolenheter i privat regi genererar betydligt längre resor än de med kommunal huvudman, och elever i friskolor reser nära dubbelt så långt som elever i kommunal skola. Resultaten visar också att en betydande avståndsreducering vore möjlig om elever gick på sin geografiskt närmst belägna skola. En strikt närhetsprincip skulle reducera det totala transportarbetet med 67 procent, och andelen elever med gång- eller cykelavstånd till skolan skulle öka med 50 procent. Studien visar också på stora geografiska skillnader över hur väl skolornas lokalisering stämmer överens med elevunderlaget. Vid jämförelse sticker stadsdelen Centrum ut där samtliga skolenheter visar på överkapacitet av platser utifrån elevunderlaget i närområdet. De kartlagda reslängderna och skolenheters lokaliseringsmönster vittnar om svårigheterna för elever att välja aktiva transportmedel och för kommuner att anta hållbara strategier för ungas mobilitet.