Grön infrastruktur i förebyggande syfte mot värmeöar. En studie av Kalmar och Kungsbacka kommuns klimatanpassningsarbete

Abstract

Hotet från de pågående klimatförändringar och en stigande global temperatur orsakar extremväder såsom en varaktighet av värmevågor. Värmeböljor, i kombination av minskad vegetation och icke permeabla ytor i städer, kan bidra till att effekter såsom urbana värmeöar bildas. Omfattningen av värmeöeffekten beror både på intensiteten i klimatförändringsprocesserna men även samhällets anpassningsförmåga. Det är därför viktigt att hitta lösningar som kan hantera temperaturökningens negativa konsekvenser. Grön infrastruktur (GI) ses som en klimatstrategi vilken kan begränsa de urbana värmeöarna. Uppsatsen syftar därmed till att studera ifall dagens markanvändningsstrukturer kan medföra en bildning av framtida värmeöar i Kalmar och Kungsbacka kommun. Vidare studeras till vilken grad konceptet GI uttrycks som en åtgärd i gällande offentliga planeringsunderlag och handlingar samt av kommunernas samhällsplanerare. Även vilka utmaningar som hindrar implementering av GI. Den empiriska datainsamlingen skedde genom GIS-analys, intervjuer, samt dokumentanalys. Uppsatsens resultat uppvisar att det finns risk för bildning av värmeöar i båda kommuner. Vidare så har både Kalmar och Kungsbacka län inkorporerat grön infrastruktur i planeringsdokumenten men utan konkreta åtgärder. Det framkom även ett behov för vidareutveckling av planeringsstrategier på kommunal nivå, samt genomförande av riskanalyser för att höja beredskapen inför framtida temperaturhöjningar och klimatförändringar. Trots att arbetet inte har kommit långt gällande värmeöar så har kommuner ändå börjat behandla frågan. De utmaningar som identifierades i kommunernas arbete och implementering av GI berör skapandet av design-standarder som gäller på en större skala, finansiering, socio-ekonomiska avvägningar, ökad kunskap och tvärsektoriellt arbete samt praktisk integrering och stöd i lagtext. Dessa svårigheter resonerar med tidigare forskning och teori om konceptets utmaningar. Det kvarstår därför arbete för de svenska kommunerna, Länsstyrelserna och myndigheterna för att utveckla riktlinjer och strategier för att nå uppsatta målsättningar och visioner om en hållbar stad, då värmeökning kommer bli ett mer framstående problem i framtiden.