Show simple item record

dc.contributor.authorMalin, Brus
dc.contributor.authorLinn, Wilson
dc.date.accessioned2020-09-08T07:49:46Z
dc.date.available2020-09-08T07:49:46Z
dc.date.issued2020-09-08
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/66363
dc.descriptionBackground: When calculating future pension obligations, the debate in Sweden over the past 10 years has mainly been about the selected discount rate. IAS 19 states that the discount rate should be determined by the reference to the market yields on high quality corporate bonds. For countries, such as Sweden, where there are no deep markets for corporate bonds, the discount rate should instead be determined by the reference to market yields on government bonds. After the financial crisis in the early 2000s, the market yield on government bonds fell which led to the Swedish companies having much larger pension obligations compared to countries where the market yield on corporate bonds could be used. In 2012, Sweden introduced a local solution by using the market yield on mortgage bonds—as a substitute for corporate bonds. Much of the debate in Sweden, after 2012, has been about the appropriateness of adopting a pragmatic solution in this way, partly from a regulatory perspective, but also from a user perspective, focusing on how comparability is affected by the companies' selected discount rate. The Ericsson group chose, in 2015, to once again go back to the use of mortgage bonds as a reference. An interesting question is therefore to examine whether or not more companies in Sweden have gone in the same direction. Purpose of Study: The purpose of the study is to survey what type of discount rate and to what percentage companies listed on the Swedish stock exchange use when calculating their Swedish pension obligations and also to examine if there is a correlation between company specific elements, such as industry or capital structure, and the companies' selected discount rate percentage. Method: The study reviews all listed companies on the Stockholm Stock Exchange with Swedish pension obligations for the years 2013-2019 through a descriptive analysis followed by a regression analysis. The descriptive analysis maps out what type of discount rate, and at what percentage, the companies’ have selected today and also over time. The regression analysis examines the correlation between companyspecific elements and the companies’ selected discount rate. Conclusions: The study shows that the majority (70%) of the companies in our sample uses market yields on mortgage bonds, and that the distribution between selected discount rates have been comparatively stable during the years 2013-2019. Our results show that the discount rate percentage was at an average of 1,5% in year 2019, and that the development of the percentage for the discount rate types have followed each other closely during the period 2013-2019. The regression analysis shows a positive correlation between the companies’ Swedish Funding Ratio, Total Pension Ratio and Debt to Equity Ratio, and their selected discount rate percentage, and a negative correlation between the companies’ Total Funding Ratio and their selected discount rate. Suggestions for Further Research: For a broader understanding of how companies selected reference rate affects the discount rate percentage for Swedish pension obligations it would be interesting to study development and correlations for a longer period of time, or during a period when the reference rates are wider apart. Another interesting aspect would be to broaden the context from Sweden and to include companies with pension obligations in other countries.sv
dc.description.abstractBakgrund och problemformulering: Vid beräkningen av framtida pensionsförpliktelser har debatten i Sverige, under de senaste 10 åren, främst handlat om val av diskonteringsränta. IAS 19 anger att diskonteringsräntan ska fastställas genom hänvisning till den marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer. För länder, som Sverige, där det inte finns någon aktiv marknad för företagsobligationer ska istället den marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer användas. Efter finanskrisen i början av 2000-talet sjönk räntan på statsobligationer, vilket ledde till att de svenska företagen fick mycket högre pensionsskulder jämfört med företag i många andra länder som kunde använda sig av företagsobligationsräntan. Sverige införde 2012 en lokal lösning genom att använda bostadsobligationer, som ett substitut till företagsobligationer. Mycket av debatten i Sverige efter 2012 har handlat om lämpligheten i att anamma en pragmatisk lösning på detta sätt, dels utifrån ett regleringsperspektiv, men också utifrån ett användarperspektiv, med fokus på hur jämförbarheten påverkas utifrån bolagens val. Ericsson-koncernen valde 2015 att gå tillbaka till att använda statsobligationsräntan som bas. En intressant fråga att undersöka blir därför huruvida fler bolag har valt att gå samma väg och bytt räntebas för sin diskonteringsränta. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga val av räntebas och räntenivå vid beräkningen av svenska pensionsförpliktelser hos noterade bolag, samt att undersöka om det går att se något samband mellan företagsspecifika faktorer och bolagens val av räntenivå. Metod: Studien gör en genomgång av noterade bolag på Stockholmsbörsen med svenska pensionsförpliktelser för åren 2013–2019 genom en deskriptiv analys följt av en regressionsanalys. Den deskriptiva analysen kartlägger val av räntebas och räntenivå idag samt utvecklingen av dessa över tid. Regressionsanalysen undersöker samband mellan företagsspecifika faktorer och val av räntenivå. Slutsatser: Studien visar att majoriteten (70%) av bolagen i vårt urval idag använder bostadsobligationsräntan som räntebas, och att fördelningen mellan valda räntebaser har legat relativt konstant under åren 2013–2019. Vår kartläggning visar att den procentuella räntenivån för samtliga räntebaser låg på ett medel om 1,5% år 2019, samt att utvecklingen av räntenivån för de olika räntebaserna har följt varandra tätt mellan åren 2013–2019. Regressionsanalysen visar ett positivt samband mellan bolagens Svenska finansieringsgrad, Totala pensionsandel och Skuldsättningsgrad, och deras val av räntenivå, och ett negativt samband mellan bolagens Totala finansieringsgrad och deras val av räntenivå. Förslag till vidare forskning: För en bredare förståelse av hur bolags val av räntebas påverkar diskonteringsräntan för svenska pensionsskulder skulle det vara intressant att studera utveckling och samband över en längre period, alternativt under en period då referensräntorna ligger längre ifrån varandra. En annan parameter som skulle kunna läggas till en sådan studie är hur bolagens antagande om duration för de svenska pensionsplanerna påverkar deras val av räntenivå. En ytterligare intressant aspekt vore att vidga kontexten från Sverige och inkludera bolag med pensionsförpliktelser även i andra länder.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesExternredovisningsv
dc.relation.ispartofseries2020-3sv
dc.subjectIAS 19 Ersättning till anställda, pensioner, diskonteringsränta, svenska pensionsförpliktelser, förmånsbestämda pensionsplaner.sv
dc.subjectIAS 19 Employee benefits, pensions, discount rate, Swedish pension obligations, defined benefit plans.sv
dc.titleStatsobligationsränta kontra bostadsobligationsränta - en jämförande studie av noterade bolags tillämpning av IAS 19 för svenska pensionsförpliktelsersv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record