dc.contributor.author | Larsson, Josefine | |
dc.contributor.author | Setterberg, Sanne | |
dc.date.accessioned | 2020-09-08T08:04:51Z | |
dc.date.available | 2020-09-08T08:04:51Z | |
dc.date.issued | 2020-09-08 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/66366 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: IASB är av uppfattningen att upplysningar ger investerare en bättre bild av hur rörelseförvärv har värderats och att de utifrån detta kan göra en bedömning av hur väl det förvärvade företaget har presterat. Tidigare undersökningar avseende tillämpningen av IAS 36 visar att upplysningskvaliteten gällande nedskrivningsprövningar av goodwill har varit märkbart bristfällig och otillräcklig. Samtidigt föreligger ett problem då det kan finnas incitament att inte delge alltför mycket av den företagsspecifika informationen till utomstående
Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka kvaliteten på upplysningarna avseende nedskrivningsprövning av goodwill och om det föreligger branschskillnader. Studien syftar även till att undersöka om en framtida nedskrivning av goodwill kan förklara en sämre upplysningskvalitet.
Avgränsningar: Studien är avgränsad till att studera svenska börsnoterade företag mellan åren 2012-2018.
Metod: Datainsamling har skett via en kvalitativ innehållsanalys av företags upplysningar i enlighet med IAS 36 samt via Capital IQ. Analysmetoden bygger på kvantitativa regressionsmodeller, både en linjär samt logistiska.
Resultat och slutsatser: Resultatet från denna studie visar på en högre grad av efterlevnad avseende upplysningskvaliteten kring nedskrivningsprövning av goodwill i jämförelse med tidigare studier. Det är framför allt de delpunkter som kräver mer antaganden och subjektiva bedömningar, från företagsledningen sida, som upplysningskvaliteten brister. Studiens resultat visar även att det föreligger en viss branschskillnad kring upplysningskvaliteten vilket skulle kunna bero på branschpraxis. Resultatet från den linjära regressionsanalysen visar att inte att en framtida nedskrivning kan förklara en sämre upplysningskvalitet.
Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera upplysningskvaliteten avseende nedskrivningsprövning av goodwill genom att intervjua företag och dess ledning för att finna vad dessa anser är anledningen till att kraven i IAS 36 punkt 134 är svåra att uppfylla. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2020-6 | sv |
dc.subject | Upplysningskvalitet, nedskrivningsprövning, goodwill, IAS 36, innehållsanalys, branschskillnader | sv |
dc.title | Upplysningskvalitet avseende nedskrivningsprövning av goodwill En studie om efterlevnaden av IAS 36 punkt 134 i en svensk kontext | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |