| dc.contributor.author | Steffenburg, Sandra | |
| dc.date.accessioned | 2020-09-22T09:22:03Z | |
| dc.date.available | 2020-09-22T09:22:03Z | |
| dc.date.issued | 2020-09-22 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/66563 | |
| dc.description | Smärta definieras som ”en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av skada”. Ungefär 20 % av den svenska befolkningen lider av långvarig smärta, som definieras som smärta som varat under minst tre månader efter förväntad läkning. Långvarig smärta påverkar individen negativt i form av nedsatt livskvalitet, nedsatt fysisk funktion och psykisk ohälsa, men det påverkar också samhället via direkta-och indirekta hälsokostnader. Långvarig smärta är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning efter psykisk ohälsa.
Multimodal rehabilitering (MMR) är en effektiv behandling av långvarig smärta och involverar ett team med läkare, fysioterapeut, psykolog, sjuksköterska, kurator och arbetsterapeut. MMR fokuserar på att ge patienten ökad kunskap och strategier att kunna hantera sin smärta och dess konsekvenser. Rehabiliteringen innebär att patienten ökar sin fysiska aktivitetsnivå och kroppsmedvetenhet. Tillsammans syftar detta till att ge patienten verktyg och bättre möjligheter att klara av dagliga aktiviteter samt på sikt kunna återgå i arbete. I studier rapporteras MMR vara en effektiv behandling, men vad som däremot exakt ska ingå är inte fastställt och varierar lokalt i landet. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att förstå effekten av de olika ingående komponenterna i MMR för att kunna skapa en effektiv och lika behandling för patienter med långvarig smärta.
Patientutbildning utgör en viktig del i många rehabiliteringsprogram. Syftet med smärtutbildning idag är att patienten ska förstå vad smärta är, bakomliggande mekanismer och orsak till att den uppstår och på så vis kan den upplevda smärtan minska. Vid tidigare genomgång av evidensläget för utbildning och råd vid Smärt-och rehabiliteringscentrum på Universitetssjukhuset i Linköping, fann man att smärtfysiologisk undervisning och råd om träning kan ha positiv effekt på smärta.
Syftet med denna rapport är att kartlägga de evidens som idag finns för utbildning och råd för patienter med långvarig smärta för att förbättra hantering av långvarig smärta i kliniken. Resultaten kommer ligga till grund för rekommendationer från den nationella evidensgruppen och användas inom smärtrehabilitering i Sverige. Arbetet utgör en del i det kontinuerliga nationella evidensarbetet genomförs vid universitetssjukhus i Sverige rörande evidens för icke-farmakologiska interventioner inklusive multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Vidare kommer studieresultaten användas i Smärtcentrums interna egna forskning-och utvecklingsarbete samt planering av utbildningar för patienter med långvarig smärta.
För att besvara frågeställningen genomfördes en systematisk sökning i 5 databaser efter artiklar publicerade de senaste 5 åren. Sökningen resulterade i 11 artiklar som undersökte utbildning som behandling för vuxna med kronisk smärta.
Denna systematiska översikt presenterar dagens evidens för utbildning och råd som behandling för patienter med kronisk smärta. Det mest framträdande resultatet är för utbildningsformen som kallas Pain Neuroscience Education (PNE). PNE visar sig ha effekt på framförallt smärta och funktionsförmåga framförallt när det kombineras med andra behandlingsformer. Enbart utbildning och råd som behandling visade sig ha begränsad-låg evidens. För framtiden behövs kunskap kring hur utbildningen ska utformas för största effekt. | sv |
| dc.description.abstract | Background
In Europe approximately 20 % of the population suffers from chronic pain. Chronic pain affects both individuals and society negatively. Multimodal rehabilitation (MMR) is effective as treatment for chronic pain and understanding the separate effect of the individual interventions included in MMR is of great value. Education and advice are often a part of the rehabilitation process.
Aim
To investigate the current evidence for education and advice as treatment for chronic pain.
Methods
Systematic searches were conducted in five databases. Limitations for the searched was conducted according to the PICO model: Patient (chronic pain, ≥18 years) , Intervention (education and/or advice), Comparison (to other interventions or no intervention), Outcome (pain, psychological function, physical function, daily life activity, disability, quality of life, sick-leave, health in general). Systematic reviews and meta-analysis, evaluating the effect of education/advise, were assessed for their quality by a modified model from The Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services.
Results
Eleven systematic reviews were included in the final report, eight were qualified as high quality and six included meta-analysis. There is limited-low evidence for education/advice as stand-alone treatment for reducing pain and low-moderate evidence for education/advice as stand-alone treatment for reducing disability in patients with chronic pain.
Conclusion
Pain Neuroscience education (PNE) in combination with another intervention seems to be most effective for reducing pain and disability in patients with chronic pain. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | Advice, Chronic pain, Disability, Education, Meta-analysis, Persistent pain, Systemic- review | sv |
| dc.title | Evidence for education and advice in patients with chronic pain - A Systematic and analytic literature study | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
