| dc.contributor.author | Plegas, Patricia | |
| dc.date.accessioned | 2020-09-28T09:44:39Z | |
| dc.date.available | 2020-09-28T09:44:39Z | |
| dc.date.issued | 2020-09-28 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/66592 | |
| dc.description | Antalet dödsfall som sker till följd av skador orsakade av olyckor, innan patienter har hunnit nå sjukhus är många. Det har visat sig att minst 40% av dessa dödsfall hade gått att förhindra, om åskådare på olycksplatsen hade haft en beredskap och kunskap om hur de kan agera för att hjälpa den skadade innan professionell sjukvård är på plats. Enkla åtgärder som att hålla en fri luftväg eller stoppa en blödning, kan vara livsavgörande för den skadade. Masskadescenarion kan ha många olika orsaker, och sker över hela världen. Naturkatastrofer, stora trafikolyckor och socialt våld så som terrordåd, masskjutningar och hatbrott, kan alla leda till många skadade under en begränsad tid, vilket överväldigar sjukvården och leder till katastrofläge. Agerandet från de civila på plats under masskadescenarion blir ännu viktigare än vid olyckor med enstaka skadade, då tiden det tar för första hjälpen personalen att ta sig till platsen ökar. Trots uppmaningar från Världshälsoorganisationen att det ska finnas en beredskap bland civilbefolkningen för dessa typer av händelser, så finns det ingen sådan beredskap eller kunskap i Sverige.
Studien genomfördes mellan september och oktober 2018 i Göteborg. En webbaserad explorativ, självrekryterande enkät distribuerades och spreds, främst via sociala medier. Svenska invånare mellan 15 – 75 år inkluderades. Målet med studien var att undersöka civilas inställning och vilja till att hjälpa till om man är först på plats vid en stor olycka eller katastrof.
Resultatet av studien visade att det finns en stor vilja bland civilbefolkningen i Sverige att hjälpa till vid olyckor och katastrofer, och att viljan blir ännu större, runt 90% på många av frågorna om de svarande blev erbjudna lämplig utbildning utformad för civilbefolkning. Av de 1246 som svarade på enkäten, inkluderades 1234. Av dem så räknades 676 till gruppen ”ingen medicinsk kunskap”. Bland dessa kunde det ses en statistisk signifikant skillnad (p<0.001) på alla frågor mellan de olika alternativen a och b, där a är: vad man skulle vara villig att göra nu, och b är: vad man tror att man hade varit villig att göra, efter lämplig utbildning. Viljan att hjälpa till ökade alltså markant och signifikant om de svarande hade blivit erbjudna utbildning.
Slutsatsen är att viljan att hjälpa till vid olyckor och masskadescenarion finns, men att utbildning och i förlängningen kunskap saknas. Ett curriculum för vad som ska läras ut måste tas fram av experter inom området. Samt att framtida studier behöver fokusera på att utvärdera hur utbildningsplaner och träning ska se ut, hur det bäst ska läras ut, och till vilka det ska läras ut. I Sverige är hjärt- och lungräddning och första hjälpen en del av kursplanen i årskurs 7-9, men vad som ingår i utbildningen är ej fastställt nationellt eller utvärderat. En idé kan vara att ta fram ett nationellt curriculum för vad allmänheten ska lära sig angående agerande vid masskadescenarion och olyckor som till en början kan läras ut i skolan, och därefter utvärderas. | sv |
| dc.description.abstract | Background
The number of prehospital deaths due to accidental injuries are high, and might be preventable if bystanders are prepared and could act quickly during the gap in time from incident to the arrival of the Emergency Medical Services (EMS). During Mass Casualty Incidents (MCI) multiple individuals require assessment and treatment simultaneously, placing greater strain on EMS response times, therefore actions from bystanders are even more important. The World Health Organization has urged every country to have a “culture of preparedness” amongst civilians such as educational programs yet there is no such preparedness in Sweden.
Aim
This study aims to investigate the willingness of Swedish civilians to act during emergencies and MCI. It also identifies the possible areas for further development and a foundation for future educational initiatives for civilians. Methods
A descriptive, explorative, cross-sectional survey conducted through a self-selection web questionnaire which was distributed from Gothenburg Sweden between Sept and Oct 2018. Individuals 15 – 75 years of age and living in Sweden were included.
Results
1246 individuals responded to the questionnaire, of which 1234 were included. The respondents were distributed into two groups based on their prior medical knowledge, the medical knowledge (MK) group (n=558), and the no medical knowledge (NMK) group (n=676). Overall a high willingness to respond to emergencies were observed among all groups. Having categorized the measures bystanders could conduct on the scene of an incident into treatment, assessment, and organization and logistic, the willingness of respondents in the treatment category increased from 72% initially to 91% when they were offered necessary education beforehand. The corresponding numbers in the assessment category were 50% and 83%, and in the organization & logistics category 52% and 78%, respectively. In the NMK group there was a statistically significant change (p<0.001) in individual’s attitude from initial negative or neutral to positive, in all 20 statements, when they were offered necessary education.
Conclusions
There is a great will to act in emergencies and MCI among civilians in Sweden who participated in the survey, but public education and thus knowledge is missing. A curriculum for what civilians should be able to do during emergencies and MCI, and what they should be
taught, needs to be investigated by experts in the subject. Future studies need to focus on evaluation of education programs following implementation of such a curriculum. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | bystanders, disaster medicine, immediate responders, mass casualties, preventable deaths, prehospital, trauma | sv |
| dc.title | From bystanders to immediate responders – how to enable civilians to respond to mass casualties | sv |
| dc.title.alternative | Från åskådare till aktör – att möjliggöra civilas agerande vid masskadescenarion | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
