| dc.contributor.author | Erlandsson, Andreas | |
| dc.date.accessioned | 2020-09-28T10:53:31Z | |
| dc.date.available | 2020-09-28T10:53:31Z | |
| dc.date.issued | 2020-09-28 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/66596 | |
| dc.description | Den mänskliga kroppen är uppbyggd av flera miljarder celler. Dessa kommunicerar med
varandra för att reglera antalet celler och vilken typ av celler som behövs. Fel i denna
reglering kan leda till ohämmad celltillväxt vilket är karaktäristiskt för de sjukdomar som
benämns cancer. För att skydda kroppen mot infektioner och cancer finns immunförsvaret
bestående av celler som har förmågan att attackera främmande mikroorganismer och
cancerceller. Vissa cancerceller har förmågan att påverka immunförsvarsceller genom att
stimulera sensorer på deras yta, s.k. immune checkpoint-receptorer. Detta får till effekt att
immunförsvaret bromsas och cancercellerna undkommer attack. En relativt ny och mycket
lovande medicinsk behandlingsmetod för cancer kallas immunterapi och innebär att immune
checkpoint-receptorer på immunförsvarets s.k. T-celler blockeras så att cancercellerna inte
kan bromsa immunförsvaret.
En annan typ av immunförsvarsceller är naturliga mördarceller, även kallade NK-celler. Vi
vet inte lika mycket om immune checkpoint-receptorer på dessa celler men vi vet att deras
attackbeteende kontrolleras av aktiverande och hämmande receptorer. Ett syfte med detta
projekt var att studera hur mycket av fyra immune checkpoint-receptorer, kända från T-celler,
som finns i olika undergrupper av NK-celler. Detta som ett steg mot att hitta nya sätt att på
medicinsk väg kunna stimulera NK-cellers cancerdödande förmåga.
2
Under vissa omständigheter har NK-celler den hämmande receptorn NKG2A och reagerar då
på två sätt vid stimulering. Dels stärks deras celldödande förmåga, men samtidigt hämmas
deras attackbeteende. Genom att lära oss mer om NK-celler som är i färd med att skaffa sig
NKG2A hoppas vi kunna utnyttja att deras celldödande förmåga stärkts, men innan deras
attackbeteende hämmas, till att behandla cancer.
En metod togs fram för att mäta mängden NKG2A samt de fyra immune checkpointreceptorerna
PD-1, CTLA-4, TIM-3 och LAG-3. NK-celler som fått interagera med en viss
typ av blodcancerceller sorterades till olika undergrupper och analyserades med den
framtagna metoden.
Resultaten visade att den framtagna metoden fungerade väl. Två av de undersökta
receptorerna, PD-1 och CTLA-4, kunde inte påvisas i NK-cellerna. Däremot kunde vi se
TIM-3 och LAG-3 vilket inger förhoppning om att dessa kan utnyttjas för immunterapi.
Betydelsen av detta kommer visa sig i framtida studier och kan eventuellt leda till nya
behandlingar av cancersjukdomar. Tyvärr kunde inga NK-celler i färd med att skaffa NKG2A
hittas men med förfinad metodik kommer framtida studier lära oss mer om dessa celler och
deras terapeutiska potential. | sv |
| dc.description.abstract | Background
Immunotherapy for cancer has improved overall survival and revolutionized the field of
oncology. Blockade of immune checkpoint receptors has reversed cancer-induced inhibition
of T cells and natural killer (NK) cells have similar receptors. An attractive approach would
be to activate the cytotoxic potential of NK cells using blocking agents to these receptors. NK
cells have different combinations of inhibitory NKG2A and KIR receptors which when bound
to their cognate ligands both set the functional potential and dampen the cytotoxic behavior of
the NK cell, a process called licensing.
Aim
To develop a method for transcript analyses of genes encoding NK cell immune checkpoint
receptors that may be used to gain further knowledge of how to block the inhibition while
maintaining the licensed state.
Method
PCR primers for immune checkpoint receptors (CTLA-4, PD-1, TIM-3, LAG-3 and NKG2A)
were designed and tested on IL-2 and IL-15 activated peripheral blood mononuclear cells. NK
cells were stimulated with IL-2 and leukemic K562 cells to trigger degranulation.
Fluorescence-activated cell sorting (FACS) was performed to identify responder cells of
specific NK cell subsets. cDNA of the transcriptome was generated using reverse
2
transcription and the expression levels of immune checkpoint receptor genes was assayed
using q-PCR.
Results
The primers developed were tested and shown to have good specificity. No consistent
expression of PD-1 or CTLA-4 could be shown in any NK cell subsets. The LAG-3 level was
notably low in NKG2A+ subsets. TIM-3 was expressed in all subsets.
Conclusion
The results suggest that the developed methodology may be useful in studying how immune
checkpoint transcript phenotypes are related to NK cell function. Studying responses in
transcript-positive cells could not be tested, as all KIR+NKG2A- NK cells were negative for
NKG2A transcripts. Future experiments will be designed to find the time window where these
transition NK cells are present, enabling us to discriminate between the educating role of
NKG2A and its role as an activation marker. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | NK cells; immune checkpoint inhibitors; cancer immunotherapy | sv |
| dc.title | Immune Checkpoint Receptor Expression in NK Cells | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
