Kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte i högskolepedagogisk verksamhet - En diskussion om dialog, bildning och pedagogisk utveckling

Abstract

Den här rapporten har sin utgångspunkt i en enkätundersökning av alumner från åren 2008-2018 och i en undersökning av kursrapporter där kursvärderingar ingår från 2010-2018. Här framgår att de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet var en stor behållning i kurserna. Dialogen, samtalet, reflektionen och lyssnandet är ingredienser som är viktiga för att det blir ett givande kollegialt samtal. Genom erfarenhetsutbytet skapas också ny kunskap och vi växer i mötet med olika åsikter, tankar och idéer.

Många begrepp är knutna till området och i rapporten görs en genomgång av termer som kollegialitet, kollegiala samtal, kollegialt styrande, kollegialt lärande och lärande samtal. Ytterligare begrepp som diskuteras är dialogbegreppet där bland annat Bakhtin och ett sociokulturellt perspektiv lyfts fram. Bildning är också ett tema som tas upp i rapporten och frågan ställs om det är intressant att göra en koppling mellan bildningsdiskussioner och kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. Viket värde de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbyte besitter, är en ytterligare en frågeställning som undersöks. Slutligen diskuteras hur de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet kan utvecklas i högskolepedagogiska kurser.

Rapporten visar att kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte har ett stort värde på olika plan såväl för den enskilda läraren som för lärarlaget/gruppen. Detta kan också gynna studenternas lärande då båda egna reflektioner och pedagogiska diskussioner stödjer kursutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete. Det kan även innebära utveckling av ett studentcentrerat lärande. Det finns också ett värde i kollegiala samtal när det gäller utveckling av kollegiala styrformer då kollegiala samtal kan ses om en ”träning” i att ingå i ledningsfunktioner där kollegiala styrformer uppmuntras.

Rapporten konkluderar med att ett bildningsbegrepp kan användas som stöd när det gäller diskussioner kring utveckling av kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. Men begreppet bör aktualiseras och debatteras för att inte vara exkluderande, men istället inkluderande. Fokus kanske också bör vara på att se hur bildningsbegreppet kan användas för att främja demokratiska processer och på hur vi kan lyfta det heterogena universitets fördelar vilket kan vara att se det egna genom det främmande, något som gör att vi har större möjligheter att utveckla kritiska kompetenser.

Hur de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet kan utvecklas i högskolepedagogiska kurser och inom universitetet generellt är en avslutande diskussionsfråga i rapporten. Här är ställs också frågan vilka rum för kollegiala samtal vi kan utveckla framöver.