HEMLIG DATAAVLÄSNING Möjligheter och begränsningar för Polismyndigheten

Abstract

Statlig hacking ökar över världen och i Sverige infördes 1 april 2020 “Lagen om Hemlig dataavläsning”. Lagen har givit brottsförebyggande myndigheter såsom Polismyndigheten tillgång till att använda verktyg för att avläsa data innan den krypteras genom att i hemlighet installera mjuk- eller hårdvara i till exempel en dator, mobiltelefon eller surfplatta. Hemlig dataavläsning kan appliceras när straffvärdet överstiger fängelse i två år och först när andra hemliga tvångsmedel visats verkningslösa. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som uppkommer vid användning av hemlig dataavläsning inom polismyndigheten. Då lagen inte hunnit tillämpas i någon större utsträckning när studien görs så har undersökningens fokus legat på att undersöka de möjligheter och begränsningar som IT-forensiker, med sin erfarenhet, tror kan uppkomma vid användning av hemlig dataavläsning. Den teori som har använts är teknologiska affordanser som har för avsikt att beskriva interaktionen mellan aktör och objekt i sin omgivning. I studien har teknologiska affordanser använts i en organisatorisk kontext, med flera aktörer involverade. Studien riktar sig mot artefakten hemlig dataavläsning, vars användning inte hunnit dokumenteras och som dessutom är belagd med sekretess. Av den anledningen har teorins specifika inriktning modifierats för att anta ett mer övergripande och kartläggande perspektiv. För att undersöka frågeställningen har en explorativ ansats med kvalitativt perspektiv använts. Insamlandet av data har skett via semi-strukturerade intervjuer, dokumentanalys och en podcast. Analysen av den data som samlats in resulterade i tre teman som är relaterade till möjligheter och utmaningar. De två första handlar om hur brist på kompetens och resurser begränsar användningen av hemlig dataavläsning medan kringgående av kryptering är den stora möjliggörande effekten.