| dc.contributor.author | Brynte, Emil | |
| dc.date.accessioned | 2021-02-03T14:41:43Z | |
| dc.date.available | 2021-02-03T14:41:43Z | |
| dc.date.issued | 2021-02-03 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67535 | |
| dc.description | The purpose of this study was to investigate how two different factors can affect the result on assessment of intelligibility. One research question examined whether dialect of speakers and listeners affected intelligibility. Another research question examined whether differences in listener intelligibility existed for audio or video medium. Results from a group (n=20) residing in Gothenburg were compared with results from a group (n=20) residing in Stockholm. Stimuli included recordings from children with speech sound disorder (SSD) (n=14) from Gothenburg and Stockholm. A group (n=4) transcribed from video-medium and results were compared with results from audio-medium transcription. The result showed that Stockholm listeners had a significantly higher intelligibility score for all stimuli. The difference between audio and video was not significant. To conclude the present study indicates that dialect can affect the result on assessment of intelligibility but that the presentation mode has a limited impact on the result. | sv |
| dc.description.abstract | Denna studies syfte var att undersöka hur två olika faktorer vid bedömning av förståelighet kan påverka resultatet. En frågeställning var att undersöka om dialekt hos talare och lyssnare hade betydelse för lyssnarförståelighet. En ytterligare frågeställning undersökte om skillnad i lyssnarförståelighet fanns mellan uppspelningsmedium audio och video. Resultat från en lyssnargrupp Göteborgsbor (n=20) jämfördes med resultat från en lyssnargrupp Stockholmsbor (n=20). Stimuli omfattade inspelningar från barn med speech sound disorder (SSD) (n=14) från Göteborg respektive Stockholm. En lyssnargrupp (n=4) transkriberade baserat på videomedium och resultatet jämfördes med resultat från audiomedium-transkription. Resultatet visade signifikanta skillnader där Stockholmslyssnare hade en högre lyssnarförståelighet för samtliga stimuli. Skillnaden mellan audio och video var inte signifikant. Sammanfattningsvis visar föreliggande studie att dialekt kan spela roll vid bedömning av förståelighet men att överföringsmedium har en begränsad betydelse. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2019 | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 330 | sv |
| dc.subject | Förståelighet, barn, tal- och språkstörning, dialekt, uppspelningsmedium. | sv |
| dc.subject | Intelligibility, children, speech sound disorder (SSD), dialect, presentation mode | sv |
| dc.title | Lyssnarförståelighet avseende tal från barn med avvikande tal – effekter av dialekt och uppspelningsmedium | sv |
| dc.title.alternative | Intelligibility assessment of kids with deviant speech – effects of dialect and presentation mode | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
| dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
| dc.type.degree | Student essay | |
