dc.contributor.author | Daneli, Carl | |
dc.date.accessioned | 2021-02-12T07:29:32Z | |
dc.date.available | 2021-02-12T07:29:32Z | |
dc.date.issued | 2021-02-12 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67672 | |
dc.description | Program: Hälsopromotionsprogrammet inriktning idrottsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Handledare: Linus Jonsson
Examinator: Pär Rylander
Antal sidor: 31 (inklusive bilagor)
Termin/år: VT2016
Nyckelord: ASTI-studien, behovstillfredsställelse, beteendeförändring, enkät,
kvantitativ analys, randomiserad kontrollstudie, Self-Determination
Theory, träningsintervention, motivation, motiverande samtal. | sv |
dc.description.abstract | Motivation är en viktig faktor vid förändring av hälsorelaterade beteenden och tidigare forskning
har visat att teoribaserade interventioner kan öka individens motivation till träning. Nya metoder för
coachning kan leda till högre motivation vilket i sin tur leder till ökad träningsmängd. Studiens syfte
är att utvärdera effekterna av en träningsintervention där coachning baserad på motiverande samtal
och Self-Determination Theory (SDT) använts för att främja fysisk aktivitet hos vuxna.
Under sex månaders mottog deltagare coachning via personliga möten och telefonsamtal i en
randomiserad kontrollerad interventionsstudie utförd vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Kvantitativ data insamlades via enkäter vid fyra tillfällen med varje deltagare. Enkäten bestod av
frågor hämtade från frågeformulären GLTEQ, BREQ-2, HCCQ och BPNES. Data analyserades i
programvaran SPSS 23.
Studien visar signifikanta samband hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen i form
av ökad introjicerad reglering och identifierad reglering. Resultatet kan kopplas till ökad
träningsmotivation och såväl högre frekvens av träning som träningsintensitet. Resultatet visar att
motiverande samtal baserat på behovstillfredsställelse enligt SDT har effekt på både upplevd
kompetens och upplevd tillhörighet. Vidare hittades även signifikanta resultat i form av minskad
amotivation och ökad introjicerad samt identifierad reglering, och ökad nivå av fysisk aktivitet efter
sex månader. Sammantaget kan resultaten betraktas som stöd för metodens validitet och som en
gångbar klinisk metod för yrkesprofessionella inom hälso- och friskvård. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT20-28 | sv |
dc.subject | ASTI-studien | sv |
dc.subject | behovstillfredsställelse | sv |
dc.subject | beteendeförändring | sv |
dc.subject | enkät | sv |
dc.subject | kvantitativ analys | sv |
dc.subject | randomiserad kontrollstudie | sv |
dc.subject | Self-Determination Theory | sv |
dc.subject | träningsintervention | sv |
dc.subject | motivation | sv |
dc.subject | motiverande samtal | sv |
dc.subject | Problemområde: Motivation till träning | |
dc.title | Framtidens coachning? | sv |
dc.title.alternative | En studie om sambandet mellan teoribaserad coachning och motivation till konditionsträning hos fysiskt inaktiva vuxna. | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |