Show simple item record

dc.contributor.authorDaneli, Carl
dc.date.accessioned2021-02-12T07:29:32Z
dc.date.available2021-02-12T07:29:32Z
dc.date.issued2021-02-12
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/67672
dc.descriptionProgram: Hälsopromotionsprogrammet inriktning idrottsvetenskap Nivå: Grundnivå Handledare: Linus Jonsson Examinator: Pär Rylander Antal sidor: 31 (inklusive bilagor) Termin/år: VT2016 Nyckelord: ASTI-studien, behovstillfredsställelse, beteendeförändring, enkät, kvantitativ analys, randomiserad kontrollstudie, Self-Determination Theory, träningsintervention, motivation, motiverande samtal.sv
dc.description.abstractMotivation är en viktig faktor vid förändring av hälsorelaterade beteenden och tidigare forskning har visat att teoribaserade interventioner kan öka individens motivation till träning. Nya metoder för coachning kan leda till högre motivation vilket i sin tur leder till ökad träningsmängd. Studiens syfte är att utvärdera effekterna av en träningsintervention där coachning baserad på motiverande samtal och Self-Determination Theory (SDT) använts för att främja fysisk aktivitet hos vuxna. Under sex månaders mottog deltagare coachning via personliga möten och telefonsamtal i en randomiserad kontrollerad interventionsstudie utförd vid Institutet för stressmedicin i Göteborg. Kvantitativ data insamlades via enkäter vid fyra tillfällen med varje deltagare. Enkäten bestod av frågor hämtade från frågeformulären GLTEQ, BREQ-2, HCCQ och BPNES. Data analyserades i programvaran SPSS 23. Studien visar signifikanta samband hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen i form av ökad introjicerad reglering och identifierad reglering. Resultatet kan kopplas till ökad träningsmotivation och såväl högre frekvens av träning som träningsintensitet. Resultatet visar att motiverande samtal baserat på behovstillfredsställelse enligt SDT har effekt på både upplevd kompetens och upplevd tillhörighet. Vidare hittades även signifikanta resultat i form av minskad amotivation och ökad introjicerad samt identifierad reglering, och ökad nivå av fysisk aktivitet efter sex månader. Sammantaget kan resultaten betraktas som stöd för metodens validitet och som en gångbar klinisk metod för yrkesprofessionella inom hälso- och friskvård.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesVT20-28sv
dc.subjectASTI-studiensv
dc.subjectbehovstillfredsställelsesv
dc.subjectbeteendeförändringsv
dc.subjectenkätsv
dc.subjectkvantitativ analyssv
dc.subjectrandomiserad kontrollstudiesv
dc.subjectSelf-Determination Theorysv
dc.subjectträningsinterventionsv
dc.subjectmotivationsv
dc.subjectmotiverande samtalsv
dc.subjectProblemområde: Motivation till träning
dc.titleFramtidens coachning?sv
dc.title.alternativeEn studie om sambandet mellan teoribaserad coachning och motivation till konditionsträning hos fysiskt inaktiva vuxna.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Scienceeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskapswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record