| dc.contributor.author | Hansson, Hanna | |
| dc.contributor.author | Andersson, Magdalena | |
| dc.date.accessioned | 2021-02-12T15:32:54Z | |
| dc.date.available | 2021-02-12T15:32:54Z | |
| dc.date.issued | 2021-02-12 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67700 | |
| dc.description | This study aimed to investigate if speech-to-text-technology could facilitate writing for people with aphasia, and if there was a difference in dictation accuracy between two persons with aphasia and two persons without known neurological disease. Dictation accuracy is how correctly the speech-to-text-technology transcribed what was spoken. The participants where two persons with aphasia who experienced greater difficulties with writing than with speech. Results showed differences between texts written with keyboard compared to texts written with speech-to-text-technology regarding text production, narrative ability and lexical features. Number of words per minute increased, however text length decreased. The texts produced with speech-to-text-technology became less descriptive and the narrative ability was scored lower. One participant had lower dictation accuracy than the reference group, the other received similar accuracy. The study’s results indicate that this technology can be a functional assessment for fast text-based communication, such as e-mail and social media, for persons with aphasia. | sv |
| dc.description.abstract | Studien undersökte om användning av tal-till-text-verktyg hade effekt på skrivförmågan hos personer med afasi, samt om skillnader i dikteringskorrekthet uppstod mellan personer med afasi och en referensgrupp bestående av två personer utan känd neurologisk sjukdom. Med dikteringskorrekthet menas hur korrekt tal-till-verktyget skrev ner det som talats in. Deltagarna var två personer med afasi som upplevde större svårigheter med skrift än med tal. Resultatet visade att skillnader uppstod mellan texter skrivna med tangentbord jämfört med texter skrivna med tal-till-text-verktyg avseende textproduktion, narrativ förmåga samt lexikala drag. Tal-till-text-verktyget gjorde att antalet ord per minut ökade, men textlängden minskade. Texterna blev mindre beskrivande och narrativ förmåga poängsattes lägre i berättelserna skrivna med tal-till-text-verktyg. En av deltagarna fick lägre dikteringskorrekthet än referenspersonerna, den andra fick liknande korrekthet. Studiens resultat indikerar att tal-till-text-verktyget kan vara ett funktionellt hjälpmedel vid snabb textbaserad kommunikation, såsom skrivande av e-post och användande av sociala medier, för personer med afasi. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2020 | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 338 | sv |
| dc.subject | afasi, automatisk taligenkänning, skrivande, tal-till-text-verktyg, digitala hjälpmedel | sv |
| dc.subject | aphasia, automatic speech recognition, writing, speech-to-text-technology, digital assistive technology | sv |
| dc.title | ATT GÖRA SIN RÖST HÖRD Hur fungerar tal-till-text-verktyg som skrivhjälpmedel för personer med afasi? | sv |
| dc.title.alternative | TO MAKE ONE´S VOICE HEARD How can speech-to-text-technology facilitate writing for people with aphasia? | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
| dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
| dc.type.degree | Student essay | |
