| dc.contributor.author | Johansson, Anne-Sofie | |
| dc.date.accessioned | 2021-04-09T08:41:48Z | |
| dc.date.available | 2021-04-09T08:41:48Z | |
| dc.date.issued | 2021-04-09 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68205 | |
| dc.description | Background: The nurse in child health care has assignment to give health-promoting interventions to the families. Families have different qualifications, difficulties and opportunities to ensure that children attain good health. When a child is suspected of being mistreated or being in danger, the nurse has an obligation to report this to the social services and a child or family needs efforts from both health care and social services and the family must be offered the possibility of a Coordinated Individual Plan. Previous studies have identified various obstacles to reporting and collaboration in Coordinated Individual Plan regarding children and their families. Despite children's known needs for both supportive and health-promoting interventions and their rights regarding collaboration is regulated both in legislation and various guidelines, there is a lack of knowledge about how often collaboration takes place in Child Health Service. How collaboration takes place can be affected by the professional’s strategies but also by the nurse's core competence collaboration in teams. There is a lack of knowledge about how nurses in Child Health Service experience collaboration with the social services.
Aim: This study illustrates how nurses in Child Health Service experience collaboration with the social services regarding children and their families.
Method: The study is a qualitative semi-structured interview study. The interviews are analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.
Results: Results: In the study, three main categories emerged: Prerequisites for collaboration: structured time for collaboration meetings, both interprofessional and in a SIP-meeting with the family, was highlighted by the nurses as important. The nurses told about the relationships with other professions and about how knowledge and trust in the other professions was sometimes lacking. Some obstacles to collaboration that were identified were that structure was lacking. Also, the nurses told about situations when professionals actively refrained from collaboration or not were invited to collaboration. The nurses also shed light on how the availability of information about the child and the family affects the experience of collaboration. Need for knowledge; the nurses talked about the need to look after children's rights and how they in collaboration assist knowledge about children's needs of nursing. The trust and confidence in the child's family also affected the nurse’s work. Need for guidance and support; the nurses in the study wanted guidance and follow-up. The nurses described the importance of the support
from other colleagues and other professions, and how they experienced several different feelings about the children’s situation.
Conclusion: Children in families with needs for both supportive and health-promoting interventions are affected by the professionals' approach to collaboration. The nurses experiences of collaboration with the social services regarding children and their families, illustrate a need for Management, Structure and Consensus on collaboration in Child Health Service. Through the development of various strategies for collaboration, the health of children and their families may be positively affected and in long term contribute to an improved public health. Addressed efforts should be made to promote interprofessional collaboration between Child Health Care and social service since the regulation, the application, and the need for collaboration exist but is not practiced. It will benefit the professionals in their work, but above all, collaboration between Child Health Service and social services can increase the opportunity to detect children risking maltreatment and reduce the differences in health for children living in Sweden. | sv |
| dc.description.abstract | Bakgrund: Sjuksköterskan inom barnhälsovården har som uppdrag att ge hälsofrämjande insatser till familjerna. Familjer har olika förutsättningar, svårigheter och möjligheter att tillse att barn uppnår en god hälsa. När ett barn misstänkts fara illa har sjuksköterskan en skyldighet att orosanmäla detta till socialtjänsten och när ett barn eller familj har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och socialtjänst skall möjligheten till en Samordnad Individuell Plan erbjudas familjen. Tidigare studier har identifierat olika hinder för orosanmälan och tvärprofessionell samverkan angående barn och deras familjer. Trots barns kända behov av både stödjande och hälsofrämjande insatser och att deras rättigheter angående samverkan är reglerade både i lagstiftningen och olika riktlinjer saknas kunskap om hur ofta samverkan sker inom barnhälsovården. Hur samverkan sker kan påverkas av strategier för professionella men även av sjuksköterskans kärnkompetens samverkan i team. Det saknas kunskap om hur sjuksköterskor inom barnhälsovård upplever samverkan med socialtjänsten.
Syfte: Denna studie belyser hur sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever samverkan med socialtjänsten angående barn och deras familjer.
Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Intervjuerna analyseras med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.
Resultat: I studien framkom huvudkategorierna: Förutsättningar för samverkan: strukturerad tid för samverkansmöten, både tvärproffesionellt och i SIP-möte med familjen, vilket upplevdes viktigt av sjuksköterskorna. De berättade om relationerna med andra professioner och hur kunskap om och tillit till de andra professionerna ibland saknades. Hinder för samverkan upplevdes när struktur saknades och när en part akivt avstod att samverka eller någon part inte blev inbjuden till samverkan. Sjuksköterskorna belyste hur tillgången på information om barnet och familjen påverkar upplevelsen av samverkan. Behov av kunskap; sjuksköterskorna berättade om hur de arbetar för att tillgodose barns rättigheter och hur de i samverkan bistår med omvårdnadskunskap om barns behov. Tilliten och förtroendet till barnets familj påverkade sjuksköterskans arbete. Behov av handledning och stöd; sjuksköterskorna önskade handledning och uppföjlning. De berättade om betydelsen av stödet från andra kollegor och andra professioner och hur barnens situationer väcker flera olika känslor hos dem.
Slutsats: Barn i familjer med ett särskilt behov av stödjande och hälsofrämjande insatser påverkas av de professionellas förhållningsätt till samverkan. Sjuksköterskorna i studien, deras upplevelse av samverkan med socialtjänsten angående barn och deras familjer, visar ett behov
av tydlig Styrning, Struktur och Samsyn på samverkan inom barnhälsovården. Genom utveckling av olika strategier för samverkan kan barns och deras familjers hälsa påverkas positivt och på lång sikt bidra till en förbättrad folkhälsa. Riktade insatser bör ske för att främja tvärprofessionell samverkan mellan olika verksamheter och där lagstiftningen, tillämpningen och behovet för samverkan finns, men inte tillämpas. Detta kommer vara både till fördel för de professionella i deras arbete, men framförallt kan samverkan mellan barnhälsovård och socialtjänst öka möjligheten att upptäcka barn som far illa och minska skillnaderna i hälsa för barn i Sverige. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | Barnhälsovård | sv |
| dc.subject | barns rättigheter | sv |
| dc.subject | folkhälsa | sv |
| dc.subject | Samordnad Individuell Planering (SIP) | sv |
| dc.subject | samverkan i team | sv |
| dc.subject | orosanmälan | sv |
| dc.title | Samverkan mellan barnhälsovård och socialtjänst. Sjuksköterskors upplevelse av samverkan kring familjer med behov av stödjande och hälsofrämjande insatser. | sv |
| dc.title.alternative | Collaboration between Child Health Services and social service. Nurses’ experiences of collaboration regarding families require social support and Health Promotion efforts. | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
| dc.type.degree | Student essay | |
