Utställningen av serien 1:1 Hammarkullen på Galleri Thomassen var den första större presentationen av arbetet i Göteborg. Bilderna är tagna i Hammarkullen, Göteborg, och trots att de till synes är landskapsfotografier, om även kameralösa, är relationen till bostadsområdet viktigt. Bilderna är tagna i ett så kallat miljonprogramsområde, Hammarkullen, där jag bor sedan 21 år tillbaka. Hammarkullen var tidigare en del av landsbygden i Angered-Bergum innan området köptes upp av Göteborgs stad i början av sextiotalet och skulle förvandlas till ett hem för 150 000 personer (det blev bara 40 000 i slutändan). Det som skiljer stadsdelen från mer organiskt framvuxna, urbana miljöer är kontrasten mellan människans livsmiljö till det väldigt närliggande lantliga, eller till och med naturliga. Mellan husen finns stora ”fickor” av det forna västgötska landskapet och även på innergårdarna finns många träd kvar som är äldre än de första husen som byggdes här. Trots detta är bilden av stadsdelen präglad av primärt distansen till andra stadsdelar, både fysiskt och kulturellt, medan andra värden, såsom närheten till naturen, antingen inte finns med i diskussionen eller till och med anses som något negativt. Mina bilder av Hammarkullen är tagna på innergårdar, runt husen, vissa av dem även inomhus, men rör sig generellt i ett extremt intimt förhållande mellan motiv och bild – motiven är sådana som kan upplevas och kännas av både vuxna, barn, och i många fall även andra arter än människan. Husen och gatorna syns inte direkt i bilderna, även människan finns bara med i form av sina spår. Under fotograferingsprocessen känner fotografen sig fram till motivens gränser – fotografiet blir lika mycket en taktil som en visuell metod. Bilderna är samtidigt i högsta grad dokumentära, trogna till motivens form och storlek, men innebär ändå en viss abstraktion. Hela arbetet med 1:1 Hammarkullen och specifikt utställningen på Galleri Thomassen ingår i mitt fotografiska arbete med Hammarkullen sedan 2004. I två tidigare böcker, 424 och Open Shutter Hammarkullen, har jag relaterat till invånarnas relation till den naturliga omgivningen samt till fotografiets roll i vår förståelse av och vår relation till vår omgivning.