Prioriteringar i stadsbyggandet. En studie om Angereds Närsjukhus och den entreprenöriella stadsutvecklingens gränser

Abstract

I samhällsdebatten händer ibland att medborgare och debattörer anklagar politiker för att strunta i de fysiska miljöerna i de fattigare stadsdelarna, och prioritera utvecklandet av de rikare stadsdelarna.

Den tidigare forskningen om stadsutvecklingspolitik visar att verkligheten är mer komplicerad, men den ger ett visst stöd åt dessa uppfattningar. Forskningen visar att beslutsfattare främst prioriterar satsningar som kan bidra till ekonomisk tillväxt, i enlighet med vad som brukar kallas för ett entreprenöriellt förhållningssätt till stadsutveckling. En konsekvens av detta är att beslutsfattare inte prioriterar satsningar på fattigare stadsdelars fysiska miljöer.

En satsning som verkar gå emot den rådande trenden är Angereds Närsjukhus. Den här studien undersöker beslutsfattarnas motiv för satsningen i syfte att reda ut hur pass dominerande det entreprenöriella förhållningssättet egentligen är inom stadsutvecklingen. Var beslutsfattarnas syfte att närsjukhuset skulle stärka de boendes välfärd eller var det tänkt att även denna satsning skulle skapa tillväxt? Studien ger en unik inblick i turerna kring närsjukhuset och visar hur lokal politik utformas, bland annat med hjälp av intervjuer med de politiker från Socialdemokraterna, Liberalerna och Center-partiet som var drivande i processen bakom Angereds Närsjukhus.