Stadens gröna hjälpredor - En studie om ekosystemtjänster och hur dessa kan användas i planeringen av urban grön infrastruktur, fallet Lindholmen

Abstract

När städer förtätas ökar också risken för att de sociala och ekologiska hållbarhetsaspekterna prioriteras ned till förmån för exploatering av grå infrastruktur. Detta kan leda till lägre kvantitet såväl som kvalitet för den urbana gröna infrastrukturen, vilket innebär en negativ effekt på den sociala och ekologiska hållbarheten i staden. För att motverka denna nedprioritering och inkludera de sociala och ekologiska hållbarhetsaspekterna kan ekosystemtjänster vara ett verktyg att integrera i planeringen av sådan grön infrastruktur. I denna uppsats är syftet därför att öka förståelsen för hur integrering av ekosystemtjänster i planeringen av urban grön infrastruktur kan bidra till en mer resilient och socialt hållbar urban miljö i den lokala kontexten. Detta undersöks delvis genom att göra en kartläggning av reglerande och kulturella ekosystemtjänster i Lindholmshamnen där metoden utvärderas, delvis genom dokumentstudier och en informantintervju för att se hur Park- och naturförvaltningen på Göteborgs Stad arbetar med grön infrastruktur och ekosystemtjänster i området. Uppsatsens resultat visar att flertalet reglerande och kulturella ekosystemtjänster kan identifieras i Lindholmshamnen, men att det fortfarande finns potential för utveckling. Vidare leder studiens resultat fram till en analys kring att den detaljerade typ av kartläggningsmetod som använts kan vara svår att applicera på större skalor när en hel stad ska kartläggas. Dock kan den fortfarande fungera som ett verktyg i mindre skala. Kartläggning av ekosystemtjänster bidrar även till att ekosystemtjänsternas interna relation i form av synergier och ”trade-offs” synliggörs, vilket i sin tur kan möjliggöra för att i planeringen påverka grönytors kvalitet till det bättre. Studien visar också på andra sätt på vilka ekosystemtjänster som begrepp kan användas som ett verktyg i planeringen av urban grön infrastruktur, exempelvis som ekonomiskt argument.