| dc.contributor.author | Bergqvist, Agnes | |
| dc.contributor.author | Eriksson, Emma | |
| dc.date.accessioned | 2021-06-23T13:31:33Z | |
| dc.date.available | 2021-06-23T13:31:33Z | |
| dc.date.issued | 2021-06-23 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68734 | |
| dc.description | The essay studies children's accessibility to playgrounds in the Halmstad urban area. The purpose was to illustrate children's equal accessibility to playgrounds, based on the playground's location in Halmstad and the barriers that affect children's accessibility. Accessibility was also studied in relation to children's dwelling. Furthermore, the intention was to relate the playground's accessibility to relevant visions of municipal planning in order to receive an understanding of the underlying processes.
Halmstad municipality has in recent years removed a larger number of playgrounds but also added a smaller number of playgrounds. This aspect was also studied to gain knowledge about accessibility. The theoretical delimitation focused on accessibility, independent mobility and the equal value and rights of all children. The study consisted of two parts. One part was network analyses made in GIS and the other was a qualitative text analysis of strategic municipal documents on the development in the municipality.
The analysis showed that the municipality does not have any clear goals or visions regarding children's play and accessibility to playgrounds. The GIS-analysis showed that children's opportunities to walk safely and easily to the playgrounds are not equal for children in the study area. Through both the GIS-analysis and the qualitative text analysis, it was clear that the car and the roads are a major barrier to children's accessibility and independent mobility in general. The second barrier to accessibility to the playground was the location of playgrounds in the city. This resulted in the children in Halmstad not having equal access and access to playgrounds. Furthermore, it could be concluded that by removing certain playgrounds in the urban area, even if two new playgrounds were added, the children's accessibility to playgrounds was negatively affected regardless of whether the playground was a local playground or an area playground. | sv |
| dc.description.abstract | Uppsatsen behandlade barns tillgänglighet till lekplatser i Halmstad tätort. Syftet var att belysa barns jämlika tillgänglighet till lekplatser utifrån lekplatsens lokalisering i rummet och de barriärer i den offentliga miljön som påverkar barns tillgänglighet. Tillgängligheten studerades i relation till barns bostäder. Vidare var avsikten att relatera lekplatsens tillgänglighet till planeringsvisioner för att få en förståelse för planeringsprocessen. Halmstad kommunen har de senaste åren tagit bort ett större antal men även lagt till ett mindre antal lekplatser. Denna aspekt studerades för att få kunskap om hur borttagna lekplatser påverkar barns tillgänglighet till en lekplats och ifall tillgängligheten till lekplatsen har förändrats. Den teoretiska avgränsningen fokuserade på tillgänglighet, barns självständiga rörlighet samt alla barns lika värde och rättigheter. Studien bestod av två delar. Den ena delen var nätverksanalyser gjorda i GIS och den andra var en kvalitativ textanalys av strategiska kommunala dokument över utvecklingen i kommunen. Analysen visade att kommunen inte hade tydliga mål eller visioner kring barns lek och tillgänglighet till lekplatser. GIS-analysen visade att barns möjligheter att tryggt och enkelt gå eller cykla till lekplatserna inte är jämlik för barn i Halmstad. Genom både GIS-analysen och textanalysen stod det klart att bilen och dess vägar är en stor barriär för barns tillgänglighet och självständiga rörlighet generellt sett. Den andra barriären för tillgänglighet till lekplatsen var lokalisering av lekplatser i staden. Barriärerna resulterade i att barnen i Halmstads kommun inte har en jämlik tillgänglighet och tillgång till lekplatser, vilket kan påverka barns liv då lekplatser både kan användas som mötesplats och vara en hälsofrämjande plats för barnen. Vidare kunde slutsatsen dras att genom att ta bort vissa lekplatser i tätorten, även om det lagts till två nya lekplatser, påverkades barnens tillgänglighet till lekplatser negativt oberoende av ifall lekplatsen var en närlekplats eller områdeslekplats. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats i kulturgeografi | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2021:5 | sv |
| dc.subject | Tillgänglighet, Barn, Lekplats, Självständig rörelse | sv |
| dc.title | Barns tillgänglighet till lekplatser | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Economy and Society | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
