| dc.contributor.author | Antonsson, Gustav | |
| dc.contributor.author | Stenfelt, Alice | |
| dc.date.accessioned | 2021-06-24T06:30:37Z | |
| dc.date.available | 2021-06-24T06:30:37Z | |
| dc.date.issued | 2021-06-24 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68742 | |
| dc.description | Drinking water management involves several actors from different occupations from different disciplines over several scales within the Swedish public sector. It also involves individual consumers within continuously growing societies. In addition to this, today's raw water revenues face growing challenges as a consequence of climate change. Mainly it's a question of quality challenges derived from increasing temperature, varying precipitation and additional runoff water which transports waste and byproducts to the revenues contaminating them. Urban expansion is also a main question. Demography also plays a part as it describes the amount of consumers within each municipality.
The many aspects of drinking water management described suggest that it requires a more interdisciplinary approach in order to achieve a sustainable state. Our experience was that in scientific literature discussing the drinking water management social science is mentioned to some regard but it is in very broad strokes. This study aimed to identify and examine relevant examples of social dimensions of drinking water management in order to add to the interdisciplinary understanding of the problem area which in turn can add to its sustainable development. In addition to this the study examined what risks and solutions there are to drinking water management as well as variations between different municipalities.
To answer the issues semi-structured interviews and thematic analysis was performed. The study involved six interviews. Within the range of these six interviews five different municipalities and seven different actors were covered.
In short, aspects such as geographical, demographic, economic and political conditions are decisive factors that influence the municipality's sustainable drinking water management. Examples of identified specifics of social dimensions in drinking water management are inter-municipal cooperation, coordinating arenas such as Göteborgsregionen and dissemination of knowledge across several levels within the public sector as well as externally to societies. | sv |
| dc.description.abstract | Dricksvattenhantering involverar flera aktörer från olika yrken från olika discipliner över flera skalor inom den svenska offentliga sektorn. Det involverar också enskilda konsumenter inom kontinuerligt växande samhällen. Utöver detta står dagens råvattenintäkter inför växande utmaningar som en konsekvens av klimatförändringen. Det handlar främst om kvalitetsutmaningar från ökad temperatur, varierande nederbörd och ytterligare avrinningsvatten som transporterar avfall och biprodukter till intäkterna som förorenar dem samt urban expandering och ökad markanvändning. Demografi spelar också en roll eftersom den beskriver mängden konsumenter inom varje kommun.
De många aspekterna av dricksvattenhanteringen som beskrivs tyder på att det kräver ett mer tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att uppnå ett hållbart dricksvattenhentering. Vår erfarenhet är att av dem fysiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna är den förstnämnda tydligast i vetenskaplig litteratur som diskuterar dricksvattenhanteringen. Samhällsvetenskap nämns i viss mån men det är i mycket breda drag. Denna studie syftade till att undersöka relevanta sociala dimensioner av dricksvattenhantering för att öka den tvärvetenskapliga förståelsen för problemområdet som i sin tur kan bidra till dess hållbara utveckling. Utöver detta undersökte studien vilka risker och lösningar som finns för dricksvattenhantering samt variationer mellan olika kommuner.
För att besvara frågorna genomfördes semi-strukturerade samtalsintervjuer och en tematisk analys. Studien involverade sex intervjuer. Inom ramen för dessa sex intervjuer behandlades fem olika kommuner och sju olika aktörer.
Sammanfattningsvis är aspekter som geografiska, demografiska, ekonomiska och politiska förhållanden avgörande faktorer som påverkar kommunens möjlighet till hållbar dricksvattenhantering. Exempel på viktiga identifierade specificeringar av sociala dimensioner i dricksvattenhanteringen är interkommunalt samarbete, samordning av arenor som Göteborgsregionen och kunskapsspridning på flera nivåer och skalor inom offentlig sektor såväl som externt till samhällen. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats i kulturgeografi | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2021:10 | sv |
| dc.subject | drinking water management, water management, climate change | sv |
| dc.subject | varying precipitation, interdisciplinary approach, sustainability science, sustainable development, Sweden | sv |
| dc.title | Om vattnet kunde tala. En kulturgeografisk studie om sociala dimensioner av dricksvattenhantering med en ingång i klimatförändringar och tvärvetenskap | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Economy and Society | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
