| dc.contributor.author | Frick, Carl-Henrik | |
| dc.contributor.author | Adolfsson, Daniel | |
| dc.date.accessioned | 2021-06-24T07:06:46Z | |
| dc.date.available | 2021-06-24T07:06:46Z | |
| dc.date.issued | 2021-06-24 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68747 | |
| dc.description | This study examines teleworkers' experiences of telework and whether this has affected their
tendency to move. New questions are raised in connection with the pandemic which has
increased the proportion of telework. Therefore, it is important to study whether and how
more extensive telework affects households' spatial priorities and decisions, in terms of
relocations, housing and travel time. The purpose of this study is to investigate how increased
teleworking in connection with the covid-19 pandemic may affect people's propensity to
move. The study also aims to see how teleworking has been received by employees, which
may be correlated with their tendency to move.
The method used to answer the purpose was a digital quantitative survey. The survey was
used to examine how teleworkers' experience and potential change in propensity to move
were affected in practice.
The result indicated that the overall experience of teleworking had been positive. Experience
also showed that the majority of respondents could imagine working remotely in the future.
Furthermore, it was also identified that a majority of the respondents had a changed tendency
to move. This in the form of a longer possible travel time to work and changed relocation
plans. | sv |
| dc.description.abstract | Denna studie undersöker distansarbetares erfarenheter av distansarbete samt om detta
påverkat deras flyttbenägenhet. Nya frågor väcks i samband med att pandemin ökat andelen
distansarbete. Därför är det angeläget att studera om och hur ett mer omfattande distansarbete
påverkar hushållens rumsliga prioriteringar och beslut vad gäller flyttningar, boende och
sammanhängande restid. Denna studies syfte är att undersöka hur ett ökat distansarbete i
samband med covid-19 pandemin kan komma att påverka människors flyttbenägenhet.
Studien syftar även på att se hur distansarbete har tagits emot av anställda vilket kan tänkas
korrelera med deras flyttbenägenhet.
Metoden som användes för att besvara syfte och frågeställningar var en digital kvantitativ
enkätundersökning. Enkätundersökningen användes för att undersöka hur distansarbetares
erfarenhet och potentiella förändring i flyttbenägenhet påverkats i praktiken.
Resultatet indikerade på att den totala upplevelsen av distansarbete hade varit positiv.
Erfarenheterna visade dessutom att majoriteten av respondenterna kunde tänka sig att
distansarbeta framöver. Vidare identifierades även att en majoritet av respondenterna hade en
förändrad flyttbenägenhet. Detta i form av en längre tänkbar restid till jobbet och ändrade
flyttplaner. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats i kulturgeografi | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2021:11 | sv |
| dc.subject | Distansarbete, moturbanisering, flyttmönster, flyttbenägenhet, migration, rural | sv |
| dc.title | Distansarbetets påverkan på flyttbenägenhet | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Economy and Society | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
