Visa enkel post

dc.contributor.authorSundqvist, Lina
dc.contributor.authorPettersson, Ida
dc.date.accessioned2021-06-30T13:38:17Z
dc.date.available2021-06-30T13:38:17Z
dc.date.issued2021-06-30
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/68963
dc.descriptionBackground: Processing and resource extraction has a huge impact on the biological diversity. The fashion industry requires a lot of resources and has a big negative impact on both humans and the environment. Fast fashion developed in the beginning of the 1990s as a way to speed up the production and to quickly get new trends out on the market. More than half of the products that fast fashion produces is disposed within a year and studies shows that Swedish customers buys thirteen kilos of textiles per person and year, of which eight kilos ends up in the trash. The purpose of circular economy in the fashion industry is therefore to try to reduce waste and keep materials and products in use for a longer time. Sustainable fashion has later on gained greater focus from customers and this has encouraged companies to develop more sustainable products to meet the demand. Purpose: Based on the negative impact the fashion industry has on both health and the environment together with the market demand for sustainable fashion, is the aim of this study to investigate how Swedish fast fashion companies relates to circular economy. Research method: The study mainly used qualitative methods and have an abductive approach. The data collection consists of material from Gina Tricot, KappAhl, Lindex and H&M Groups sustainability reports, information from their websites and interviews. This is combined with an interview with Jennifer Larsson who is a research assistant and designer at Science Park Borås, to gain an objective perspective. Conclusion: The study shows multiple similarities on how Swedish fast fashion companies works with sustainability, for example all the companies worked with their own sustainability labels and offers to collect used clothes in their stores. Furthermore, all the companies have sustainability goals and plans to move towards more circular ways of working. However, it can be problematic when all companies want to make this move at the same time, because there is not enough material to satisfy the demand. The conclusion is therefore that the future may hold a fashion industry that has adapted to the circular economy, but exactly how this industry will develop and when this will be done is difficult to predict.sv
dc.description.abstractBakgrund: Bearbetning och utvinning av resurser har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Modeindustrin är en bransch som är mycket resurskrävande och har en stor negativ påverkan på både människor och miljö. Fast fashion utvecklades i början på 1990-talet för att kunna snabba på produktionsprocessen och snabbt få ut nya trender på marknaden. Mer än hälften av all tillverkning inom fast fashion kasseras inom ett år och studier visar att svenskar köper tretton kilo textilier per person och år, varav åtta kilo av dessa slängs i soporna. Cirkulär ekonomi inom mode bygger istället på att försöka minska avfall och designa produkter där materialet kan hållas i omlopp längre. Hållbart mode har på senare tid fått ökat fokus hos konsumenter vilket uppmuntrar företag att ta fram mer hållbara produkter för att möta efterfrågan. Syfte: Med bakgrund i modebranschens negativa påverkan på både hälsa och miljö samt marknadens efterfrågan på hållbart mode, så är syftet med denna studie att skapa förståelse för hur svenska fast fashion-företag förhåller sig till cirkulär ekonomi. Metod: Studien är av kvalitativ form med en abduktiv ansats. Datainsamlingen består av en sammanställning av Gina Tricot, KappAhl, Lindex och H&M Groups hållbarhetsredovisningar, information från webbplatser samt intervjuer. Som komplement har även Jennifer Larsson, forskningsassistent och designer på Science Park Borås, intervjuats för att bidra med ett oberoende perspektiv. Slutsats: Studien visar flera likheter kring hur svenska fast fashion-företag arbetar med hållbarhet, exempelvis att alla företagen arbetar med egna hållbarhetsmärkningar och erbjuder insamling av kläder i butik. De möjligheter som studien visar är bland annat att inkludera cirkularitet redan i designstadiet och användandet av alternativa material. Vidare har även alla företagen satt upp mål med sitt hållbarhetsarbete och har planer på en omställning till cirkulära arbetssätt. Det kan däremot vara problematiskt att alla företag ska göra en omställning samtidigt, då det inte finns tillräckligt med material för detta. Slutsatsen blir därför att vi med stor sannolikhet kommer se en mer cirkulär modebransch framöver, men exakt hur denna kommer att vara utformad och inom vilken tidsram det kommer vara genomfört är i dagsläget svårt att förutsäga.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesLogistiksv
dc.relation.ispartofseries20/21:13sv
dc.subjectcirkulär ekonomi, fast fashion, hållbarhet, modebranschensv
dc.subjectcircular economy, fast fashion, sustainability, fashion industrysv
dc.titleCirkulär ekonomi inom modebranschen En studie över hur svenska fast fashion-företag kan arbeta cirkulärtsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post