dc.contributor.author | Sundqvist, Lina | |
dc.contributor.author | Pettersson, Ida | |
dc.date.accessioned | 2021-06-30T13:38:17Z | |
dc.date.available | 2021-06-30T13:38:17Z | |
dc.date.issued | 2021-06-30 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68963 | |
dc.description | Background: Processing and resource extraction has a huge impact on the biological diversity.
The fashion industry requires a lot of resources and has a big negative impact on both humans
and the environment. Fast fashion developed in the beginning of the 1990s as a way to speed
up the production and to quickly get new trends out on the market. More than half of the
products that fast fashion produces is disposed within a year and studies shows that Swedish
customers buys thirteen kilos of textiles per person and year, of which eight kilos ends up in
the trash. The purpose of circular economy in the fashion industry is therefore to try to reduce
waste and keep materials and products in use for a longer time. Sustainable fashion has later
on gained greater focus from customers and this has encouraged companies to develop more
sustainable products to meet the demand.
Purpose: Based on the negative impact the fashion industry has on both health and the
environment together with the market demand for sustainable fashion, is the aim of this study
to investigate how Swedish fast fashion companies relates to circular economy.
Research method: The study mainly used qualitative methods and have an abductive
approach. The data collection consists of material from Gina Tricot, KappAhl, Lindex and
H&M Groups sustainability reports, information from their websites and interviews. This is
combined with an interview with Jennifer Larsson who is a research assistant and designer at
Science Park Borås, to gain an objective perspective.
Conclusion: The study shows multiple similarities on how Swedish fast fashion companies
works with sustainability, for example all the companies worked with their own sustainability
labels and offers to collect used clothes in their stores. Furthermore, all the companies have
sustainability goals and plans to move towards more circular ways of working. However, it can
be problematic when all companies want to make this move at the same time, because there is
not enough material to satisfy the demand. The conclusion is therefore that the future may hold
a fashion industry that has adapted to the circular economy, but exactly how this industry will
develop and when this will be done is difficult to predict. | sv |
dc.description.abstract | Bakgrund: Bearbetning och utvinning av resurser har stor påverkan på den biologiska
mångfalden. Modeindustrin är en bransch som är mycket resurskrävande och har en stor
negativ påverkan på både människor och miljö. Fast fashion utvecklades i början på 1990-talet
för att kunna snabba på produktionsprocessen och snabbt få ut nya trender på marknaden. Mer
än hälften av all tillverkning inom fast fashion kasseras inom ett år och studier visar att svenskar
köper tretton kilo textilier per person och år, varav åtta kilo av dessa slängs i soporna. Cirkulär
ekonomi inom mode bygger istället på att försöka minska avfall och designa produkter där
materialet kan hållas i omlopp längre. Hållbart mode har på senare tid fått ökat fokus hos
konsumenter vilket uppmuntrar företag att ta fram mer hållbara produkter för att möta
efterfrågan.
Syfte: Med bakgrund i modebranschens negativa påverkan på både hälsa och miljö samt
marknadens efterfrågan på hållbart mode, så är syftet med denna studie att skapa förståelse för
hur svenska fast fashion-företag förhåller sig till cirkulär ekonomi.
Metod: Studien är av kvalitativ form med en abduktiv ansats. Datainsamlingen består av en
sammanställning av Gina Tricot, KappAhl, Lindex och H&M Groups
hållbarhetsredovisningar, information från webbplatser samt intervjuer. Som komplement har
även Jennifer Larsson, forskningsassistent och designer på Science Park Borås, intervjuats för
att bidra med ett oberoende perspektiv.
Slutsats: Studien visar flera likheter kring hur svenska fast fashion-företag arbetar med
hållbarhet, exempelvis att alla företagen arbetar med egna hållbarhetsmärkningar och erbjuder
insamling av kläder i butik. De möjligheter som studien visar är bland annat att inkludera
cirkularitet redan i designstadiet och användandet av alternativa material. Vidare har även alla
företagen satt upp mål med sitt hållbarhetsarbete och har planer på en omställning till cirkulära
arbetssätt. Det kan däremot vara problematiskt att alla företag ska göra en omställning
samtidigt, då det inte finns tillräckligt med material för detta. Slutsatsen blir därför att vi med
stor sannolikhet kommer se en mer cirkulär modebransch framöver, men exakt hur denna
kommer att vara utformad och inom vilken tidsram det kommer vara genomfört är i dagsläget
svårt att förutsäga. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Logistik | sv |
dc.relation.ispartofseries | 20/21:13 | sv |
dc.subject | cirkulär ekonomi, fast fashion, hållbarhet, modebranschen | sv |
dc.subject | circular economy, fast fashion, sustainability, fashion industry | sv |
dc.title | Cirkulär ekonomi inom modebranschen En studie över hur svenska fast fashion-företag kan arbeta cirkulärt | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |