Införandet av EU:s gröna Taxonomi

Abstract

Hållbarhet har länge varit något som företag tagit sig friheten att tolka fritt. Med införandet av EU:s Taxonomi finns förhoppningen att tolkningsutrymmet ska upphöra och att både investerare och andra intressenter ska få en tydligare bild av hur företag arbetar i ett hållbarhetsperspektiv. Genom att skapa en gemensam definition och gemensamma riktlinjer är syftet med Taxonomin att flytta kapital från icke-hållbara verksamheter till de som anses som hållbara enligt Taxonomin. Detta för att påskynda marknadens övergång till att nå de miljömål som är uppsatta i Parisavtalet. Taxonomin är ett omfattande och komplext regelverk och därför är uppsatsens syfte att undersöka och förklara de olika delarna av Taxonomin, och att undersöka hur företag verksamma i Sverige kommer påverkas utifrån ett antal olika frågeställningar. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer till datainsamlingen. Denna metod valdes då det finns en begränsad tillgänglig mängd data och litteratur kring Taxonomin idag. Studien kommer fram till att Taxonomin kan komma att verka som ett marknadsbaserat styrmedel trots att den ursprungligen inte är utformad så. Uppsatsen visar också att företagen i nuläget är positiva till införandet av Taxonomin samt att det finns en gemensam tro på att det i förlängningen leder till innovation. Undersökningar visar likaledes att det kan föreligga en viss tendens till att kostnaderna, som ofta är höga med införandet av regleringar likt denna, underskattas av respondenterna. En anledning till detta kan dock vara att det existerar en vilja hos respondenterna att bidra till ett hållbarare samhälle.