En laboratoriestudie om kol-, kväve- och fosforcykeln. Med fokus på kvävemineralisation

Abstract

Jord är en nödvändighet för människan och bidrar med flertal nyttiga ekosystemtjänster som exempelvis rent vatten, matproduktion och kolbindning. I jorden finner terrestriell växtlighet och jordlevande organismer livsnödvändigt råmaterial som kväve, fosfor och kol. Innan växter och organismer kan ta upp näringsämnen krävs det att mikroorganismer omvandlar (mineraliserar) ämnet till oorganisk form. Studier om jord och näringscykler har gjorts under lång tid och fortsatta studier krävs för att förstå hur dessa påverkas vid klimatförändringar. Denna studie handlar om kol-, kväve- och fosforcykeln och baseras på laborativt arbete med jord från Skogaryd. Syftet är att undersöka delar av näringscyklerna och hur dessa förändras med jorddjupet. Jordegenskaper som fukthalt, innehåll av organiskt material samt halt av kol, kväve och fosfor fastställdes och en längre laboration med isotopen 15N gjordes för att få fram hastighet av kvävemineralisation och - immobilisation. Studiens resultat visar att flertalet jordegenskaper minskar med djupet däribland halt av kol och kväve samt kvoten dem emellan (C/N kvot). Jordens innehåll av fosfor minskar också med djupet men har en mindre varierande halt. Även brutto kvävemineralisationshastighet varierar med djupet, men ett linjärt samband går inte att påvisa. Trenden tyder däremot på att hastigheten minskar med djupgradienten. Ett linjärt positivt samband mellan C/N kvot och Nmineralisationshastighet samt signifikant korrelation mellan organiskt innehåll och Nmineralisationshastighet påträffas. Resultaten fastställer också det grundläggande behovet av tillgänglig näring för produktion av oorganiskt kväve.