Långvarig muskuloskeletal smärta och dödsorsak - en 25 års uppföljningsstudie

Abstract

Smärta är något som de flesta kommer i kontakt med under livet, det kan vara allt från att man råkar bränna sig på varmt kaffe eller skära sig på ett papper till att slå i lilltån i bordsbenskanten eller bryta en arm. I många fall går smärtan över, vanligtvis inom 12 veckor, men när smärtan inte går över kan det bli mycket problematiskt. Långvarig smärta är sedan länge känt som ett bekymmersamt område inom sjukvården. Långvarig smärta kan vara lokal eller utbredd. Långvarig utbredd smärta har visat sig leda till ökad sjukskrivning, sömnproblematik, minskad livskvalitet och fler inläggningstillfällen på sjukhus. Det har också kopplats till ökad risk för förtidig död inom tumörer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar är också de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Idag finns det ingen universell klassifikationsmodell för att definiera långvarig utbredd smärta. Det är därmed svårt att veta vilken metod som är mest tillförlitlig för korrekt diagnossättande. Nyligen har förslag på en uppdaterad definition presenterats. Den nya diagnosdefinitionen verkar vara mer raffinerad, stringent och specifikt utarbetat för att finna personer med långvarig utbredd smärta och selekterar bort oklara fall. Det är därmed av intresse att jämföra hur denna diagnosdefinition skiljer sig i förhållande till den gamla definitionen, särskilt gällande om det finns en ökad mortalitetsrisk för individer med långvarig utbredd smärta. Då långvarig utbredd smärta och dödsorsaker är relativt outforskat vore det även intressant att undersöka hur detta samband ser ut för en studiepopulation i Sverige. Denna studie syftar därför till att studera just om långvarig utbredd smärta har en koppling till ökad risk för förtidig död samt i vilka sjukdomar dessa personer dör av och om diagnosdefinitionen av långvarig utbredd smärta spelar roll för resultatet. Data baserar sig på en redan befintlig studie, EPIPAIN studien, som har studerat långvarig utbredd smärta i en population från Hallands län i 25 års tid. Data i form av smärtdiagnostik, riskfaktorer som kön och rökvanor införskaffades från denna studies enkätresultat. Information om levnadsstatus och dödsorsaker införskaffades från Socialstyrelsens dödsregister. Resultatet visar på att långvarig utbredd smärta ger statistiskt säkerställd ökad risk för förtidig död enligt den nya smärtdefinitionen, den gamla definitionen visar inte samma ökade risk. Gällande dödsorsaker skiljde sig de olika definitionerna av långvarig utbredd smärta sig åt. Gemensamt var dock en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt den gamla definitionen var det även en ökad risk för tumörer i matsmältningsorganen. Den nya smärtmodellen gav istället en ökad risk för död i influensa och lunginflammation. Det var tydligt att val av diagnosdefinition resulterade i olika resultat där den nya modellen hade ett starkare samband mellan långvarig utbredd smärta och ökad dödlighet. Denna information är av stor nytta för handläggning av patienter med smärta och ger tyngd till att se långvarig utbredd smärta som en allvarlig diagnos och riskfaktor för förtidig död.