dc.contributor.author | Gärdesmed, Lovisa | |
dc.date.accessioned | 2021-08-04T08:40:35Z | |
dc.date.available | 2021-08-04T08:40:35Z | |
dc.date.issued | 2021-08-04 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69244 | |
dc.description | Background: Electroencephalography (EEG) is mainly used in the investigation of epilepsy.
According to Swedish national guidelines, adults with suspected epilepsy should be offered an
EEG according to standard. However, there are only a few small studies done which can support
the clinical value of EEG after a first epileptic seizure.
Aim: The aim of this study was to investigate how often routine EEG, in adult patients with a
suspected first unprovoked epileptic serzure, shows pathological activity and how the result
affects the clinical management regarding antiepileptic drugs (AED), diagnosis, driving ban
and completed follow-up.
Methods: A retrospective study was conducted from 2016 to 2019, at Sahlgrenska University
Hospital in Gothenburg, Sweden. A review of medical records was performed and a total of
400 adults, Who had done an EEG as part of the investigation after a suspected first epileptic
seizure, could be included.
Results: A total of 120 routine EEGs showed pathological activity; epileptiform activity in
26 cases and low frequency activity in 109 cases. The clinical management was affected in
94 cases; AED in eight cases, diagnosis in twelve cases, driving ban in four cases and completed
follow-up in 79 cases.
Conclusion: The frequency of pathological activity in routine EEG was considerably lower
than what has been reported in previous studies. In addition, the clinical management was very
rarely affected by the EEG result. The result of this study suggests that there may be reasons to
modify future Swedish national guidelines for the care of epilepsy. | sv |
dc.description.abstract | Varje år beräknas 34 personer per 100 000 invånare fä ett oprovocerat epilepsianfall. Ett
epilepsianfall beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva, och kan innebära allt ifrån en
luktförnimmelse till ryckningar i både armar och ben samt medvetslöshet. Att anfallet är
oprovocerat innebär att det inte har orsakats av någon triggande faktor som gör att personen är
mer benägen att få ett anfall, exempelvis alkohol och droger. Oftast krävs det mer än ett
epilepsianfall för att få diagnosen epilepsi, medan uppkomsten av ett enda epilepsianfall
föranleder en tids bilförbud. Enligt nationella riktlinjer bör alla vuxna personer med misstänkt
epilepsi, efter bedömning av en läkare med aktuell kunskap om epilepsi, erbjudas en under-
sökning som kallas elektroencefalografi (EEG). Vid EEG placeras elektroder i hårbotten för att
registrera nervcellernas aktivitet i hjärnan och används framför allt vid epilepsiutredningar,
eftersom personer med epilepsi ibland uppvisar en form av hjärnaktivitet som kallas
epileptiform aktivitet.
Däremot finns endast ett fåtal studier som har undersökt betydelsen av att genomföra EEG efter
ett första oprovocerat epilepsianfall. Denna studien syftar därför till att undersöka hur ofta EEG
uppvisar onormal aktivitet hos dessa patienter samt hur ofta som eventuella fynd (exempelvis
epileptiform aktivitet) på EEG påverkar läkarens beslut (den kliniska handläggningen)
avseende behandling, diagnos, förlängt bilförbud och avslutad uppföljning.
Materialet kommer från en så kallad journalgenomgång, vilket innebär att önskad information
inhämtas genom att läsa patientjournaler. De journaler som lästes i den här studien var de där
patienten hade genomgått ett EEG år 2016—2019 på grund av ett eller flera misstänkta epilepsi-
anfall. Totalt består studien av 400 personer, vilka har remitterats antingen från Sahlgrenska
Universitetssjukhus, Angereds Närsjukhus eller Frölunda Specialistsjukhus.
Studien resulterade i att det var 120 personer (30%) som uppvisade onormal aktivitet på EEG-
undersökningen, varav endast 26 personer (7%) uppvisade så kallad epileptiform aktivitet.
Jämfört med tidigare studier är den här förekomsten av epileptiform aktivitet relativt låg.
Skillnaden kan dels tänkas bero på att det i Göteborg är långa väntetider för EEG medan tidigare
studier har genomfört EEG-undersökningen närmre inpå anfallet, vilket har betydelse för att
upptäcka epileptiform aktivitet. Avseende studiens andra frågeställning visade det sig att
resultatet av EEG-undersökningen endast påverkade den kliniska handläggningen hos
94 personer (24%). Hos åtta personer medförde deras EEG-resultat (exempelvis förekomst av
epileptiform aktivitet) att neurologen (specialistläkare avseende nervsystemet) valde att påbörja
behandling för att undvika fler epilepsianfall, medan EEG-resultatet kom att påverka epilepsi-
diagnosticeringen hos tolv personer. Vid fyra tillfällen beslutades det om ett förlängt bilförbud
på grund av EEG-fynden, medan neurologen valde att avsluta uppföljningen hos 79 personer
som hade ett normalt resultat på undersökningen (det vill säga ingen onormal aktivitet).
Sammanfattningsvis visar denna studien på att frekvensen av onormal aktivitet på EEG hos
patienter med ett misstänkt oprovocerat epilepsianfall är betydligt lägre än vad tidigare studier
har visat. Dessutom påverkas läkarens beslut avseende behandling, diagnos och förlängt
bilförbud sällan av EEG-undersökningens resultat. Detta resultat kan användas till att modifiera
de nuvarande nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi, till att exempelvis vara mer restriktiv
med EEG-undersökningar. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet | sv |
dc.relation.ispartofseries | Studentuppsats | sv |
dc.subject | epilepsy | sv |
dc.subject | unprovoked epileptic seizure | sv |
dc.subject | routine electroencephalography | sv |
dc.subject | epilepti-form activity | sv |
dc.subject | clinical management | sv |
dc.title | Förekomst av patologisk aktivitet vid rutin-elektroencefalografi efter ett misstänkt epileptiskt anfall, och dess påverkan på handläggningen | sv |
dc.title.alternative | Presence of pathological activity in routine electroencephalography after a suspected first epileptic seizure, and its effect on clinical management | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
dc.type.degree | Student essay | |