| dc.contributor.author | Gennert Jakobsson, Cathrine | |
| dc.date.accessioned | 2021-08-05T08:47:13Z | |
| dc.date.available | 2021-08-05T08:47:13Z | |
| dc.date.issued | 2021-08-05 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69266 | |
| dc.description | Enkätstudier är ett viktigt redskap för att bland annat undersöka förekomsten av sjukdomar och symtom i nuläget samt över tid i befolkningen. Trenden av andelen som svarar på postenkäter har setts minska. Det gör samtidigt att andelen som inte svarar på enkäten ökar. Tidigare forskning har visat att icke-svarande kan skilja sig från de svarande genom till exempel högre förekomst av rökning, dödlighet, lägre socioekonomisk ställning samt sämre hälsa överlag. Om endast de svarande beaktas i en enkätstudie kan slutsatserna följaktligen bli snedfördelade. Det är därför viktigt att försöka få kontakt med en andel av de icke för att undersöka om deras svar överensstämmer med de svarandes. Denna uppsats är en studie inom projektet West Sweden Asthma Study. År 2016 skickades det ut en postenkät till 50 000 slumpmässigt utvalda invånare i åldrarna 16-75 år i Västra Götaland. Postenkätens syfte var att kartlägga förekomsten av astma, luftvägssymtom och hösnuva i befolkningen i Västra Götaland. Svarsfrekvensen var 50% och denna uppsats syftade till att undersöka den icke-svarande gruppen och jämföra deras svar med de svarandes. Ett urval på 700 deltagare gjordes ur den icke-svarande gruppen som matchade ålders- och könsfördelningen av gruppen, alltså ett representativt urval. Metoden som användes var telefonintervjuer och telefonnummer till deltagarna söktes fram i två kommersiella databaser (eniro.se och hitta.se). Telefonintervjuerna utgjordes av en förkortad version av ursprungsenkäten med frågor som bland annat berörde upplevda symtom från luftvägarna, eventuella diagnostiserade sjukdomar, rökvanor samt anledning till att svar på postenkäten uteblev. Jämförelser mellan de svarande och icke-svarande visade att de icke-svarande oftare var rökare, män, boendes i Göteborg och yngre än de svarande. De icke-svarande var oftare anställda samt exponerade för mycket damm, gaser eller rök på arbetet , medan de svarande oftare var arbetslösa och pensionärer. Det var inga skillnader mellan grupperna i förekomst av läkardiagnostiserad astma, någonsin förekomst av astma eller bruk av astmamediciner. Läkardiagnostiserad luftrörskatarr, KOL eller emfysem (att de små lungblåsorna är skadade), långvarig hosta och slemproduktion hade högre förekomst hos de svarande. Förekomst av andnödsattacker under det senaste året var vanligare hos de icke-svarande. Slutsatserna från uppsatsen var att grupperna skiljde sig åt vad det gäller befolkningsstatistik men inte för de flesta av de efterfrågade luftvägssymtomen och sjukdomarna. Uppsatsen bekräftar att den uppmätta förekomsten av sjukdomar och symtom från de svarande på enkäten verkar gälla för hela befolkningen i Västra Götaland. Framtida studier rekommenderas undersöka om digitala medier kan ersätta postenkäter, i syfte att höja svarsfrekvenserna. De uppmanas även titta närmare på om olika register kan användas för att få fram fakta om de icke-svarande. | sv |
| dc.description.abstract | Introduction: The West Sweden Asthma Study is an ongoing project aiming to investigate
the respiratory health in West Sweden. In 2016, a postal questionnaire in the field of
respiratory epidemiology was sent out to 50 000 subjects with a response rate of 50 %. It is of
great importance to investigate the population of non-responders since they may differ from
the responders and thereby possibly cause non-response bias.
Aim: The primary aim was to investigate the validity of the questionnaire results by
comparing the responders against the non-responders, regarding demographic data and
respiratory health.
Methods: A sample of 700 subjects were randomized from the non-response population.
They were interviewed by telephone with questions composed by a shortened version of the
postal questionnaire.
Results: A total of 311 non-responders participated in the telephone interview. Non responders were more often males, smokers, living in an urban area and younger than
responders. Attacks of shortness of breath were more common among non-responders, while
physician diagnosed chronic bronchitis, COPD (chronic obstructive pulmonary disease) or
emphysema, longstanding cough and sputum production were more prevalent among
responders. Post-stratification weighting for non-response presented that the prevalence
estimates for the weighted data were similar to the unweighted data.5
Conclusions: Non-responders and responders differed in demographic data but not for most
of the investigated respiratory symptoms and diseases. The results of prevalence data of
symptoms and diseases from the postal questionnaire study are considered as representative
for the population in West Sweden. Future studies are recommended to explore if digital
methods can replace postal questionnaires and if register data can be used for weighting
procedures regarding non-responders. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Student Essay | sv |
| dc.subject | non-responders | sv |
| dc.subject | non-response bias | sv |
| dc.subject | respiratory epidemiology | sv |
| dc.subject | cross sectional cohort study | sv |
| dc.title | Non-response in the West Sweden Asthma Study Questionnaires | sv |
| dc.title.alternative | Bortfallsanalys av enkätstudier inom West Sweden Asthma Study | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
