Inga särskilt utsatta områden i Göteborg 2025

Abstract

Syfte: Studien syftar till att bidra med kunskap om implementering av modeller för att komma tillrätta med socioekonomiska utmaningar i särskilt utsatta områden. I det här fallet kommer det specifikt att handla om olika samhällsaktörer och politikers uppfattningar om möjligheterna att implementera Gårdstensmodellen i andra stadsdelar i Göteborg. Teori: Implementeringsteori, Top-Down, Bottom-Up, Samverkan. Metod: I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer med ett abduktivt tillvägagångssätt. Resultat: Resultatet av studien visar på att uppfattningen om gårdstensmodellen varierar utifrån olika ideologiska synsätt, specifikt kring hur det finns en varierande syn på gårdstensmodellen om hur och vilka delar som kan tänkas implementeras i de sex särskilt utsatta områden i Göteborg. Den oenighet som har uppstått mellan politik och tjänstemän på grund av otydlig styrning, kan försvåra arbetet av en implementering av gårdstensmodellen. Studien visar samtidigt på att det finns samsyn kring att lokal förankring, långsiktighet och målmedvetenhet är framgångsfaktorer i modellen. En samverkan mellan skola, näringsliv, bostadsbolag, socialtjänst och polisen är viktig, där aktörerna bör ha samma målbild och en tydlighet av vad som förväntas av dem inom sina respektive ansvarsområden kommer bli en viktig faktor, aktörerna bör ha samma målbild av vad som ska uppnås och att de vet vad som förväntas av dem inom sina respektive ansvarsområden.