dc.contributor.author | Balaj, Aurela | |
dc.contributor.author | Garib, Sara | |
dc.date.accessioned | 2021-08-10T12:47:45Z | |
dc.date.available | 2021-08-10T12:47:45Z | |
dc.date.issued | 2021-08-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69334 | |
dc.description | The purpose of the study was to find out how university teachers' reason and act regarding adjustments and support for students with dyslexia. A qualitative method was used and data were collected via semi-structured interviews with seven university teachers at various universities and institutions in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed thematically. The analysis resulted in four different main themes; knowledge about dyslexia, sources of information, the importance of accessible learning environments because everyone is different, certificates necessary for the exercise of equivalent authority, and nine sub-themes. The result provided a deeper understanding of the university teachers' knowledge about dyslexia, their thoughts and actions regarding adjustments and support for students with dyslexia, their efforts to develop a general learning environment accessible to all students and how they view their role as teachers. One possible implication of the study is that more training on support and adjustments for students with dyslexia is needed as it is requested by university teachers. There is also a need for more research on the subject, among other things to investigate how time and workload can affect teachers' work with students with dyslexia. | sv |
dc.description.abstract | Syftet med studien var att ta reda på hur universitetslärare resonerar och agerar rörande extra anpassningar och stöd för studenter med dyslexi. En kvalitativ metod användes där data samlades in via halvstrukturerade intervjuer med sju universitetslärare vid olika lärosäten och institutioner i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Analysen resulterade i fyra olika huvudteman; kunskap om dyslexi, informationskällor, vikten av tillgängliga lärmiljöer eftersom alla är olika, intyg nödvändiga för likvärdig myndighetsutövning, och nio underteman. Resultatet gav en djupare förståelse av universitetslärarnas kunskaper kring dyslexi, deras tankar och agerande gällande stödinsatser och anpassningar till studenter med dyslexi, deras generella arbete med att utforma tillgängliga läromiljöer samt hur de ser på sin roll som lärare. En möjlig implikation av studien är att fler utbildningar kring stöd och anpassningar till studenter med dyslexi behövs då det efterfrågas av universitetslärare. Det behövs även bedrivas mer forskning kring ämnet, bland annat för att undersöka hur tid och arbetsbelastning kan påverka lärarnas arbete med studenter med dyslexi. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2021 | sv |
dc.relation.ispartofseries | 351 | sv |
dc.subject | Dyslexi, Högre utbildning, Undervisning, Stöd, Tematisk analys | sv |
dc.subject | Dyslexia, Higher Education, Teaching, Support, Thematic analysis | sv |
dc.title | Universitetsstudier med dyslexi: erfarna universitetslärares perspektiv på undervisning och stöd | sv |
dc.title.alternative | University studies with dyslexia: experienced university teachers’ perspective on teaching and support | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
dc.type.degree | Student essay | |