Show simple item record

dc.contributor.authorLilja, Anna
dc.contributor.authorNilsson, Douglas
dc.date.accessioned2021-08-13T12:46:26Z
dc.date.available2021-08-13T12:46:26Z
dc.date.issued2021-08-13
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/69359
dc.descriptionThis essay aims to study how Urban Green is implemented in the detailed development planning, and however this differs in areas with low contra high socioeconomic prerequisites. The topic of environmental injustice has long been overlooked, especially in the swedish planning practice. The fact that areas with low socio-economic prerequisites often are located near green areas in conjunction with the million project could be a possible reason for this. The city of Gothenburg is used as an example as the city is one of the greenest cities in Europe but likewise struggles with high levels of segregation. Two detailed development plans regarding areas with different levels of socio-economic prerequisites were analysed. Further, the two areas were studied through a field study, and finally planning practitioners in the city of Gothenburg were interviewed. The result of the study shows that there indeed is a difference in the urban green planning in the two socio-economical differential areas. The socio-economic “weaker” area is shown to not be as prioritized as the detailed development plan of this area contradicts the city's comprehensive plan, and is considered to have bad effects on several environmental goals. Further the detailed development plan nowhere states any plans of adding any new greenery to the area which is the case in the socio-economic “strong” area. The study's theoretical framework consisting of green infrastructure and Ecosystem services, enabled possible explanations to the problem researched. Possible explanations found where: Difficulties in valuing green infrastructure, an unclear definition of concepts and aspects of cost and management. The theoretical framework further enabled discussions regarding possible consequences, on a individuell, as well as on a structural scale. As the study only analyses two detailed development plans in the city of Gothenburg further studies are promoted to discover if the result also can be concluded on a structural scale.sv
dc.description.abstractStudien ämnar ta reda på hur urban grönska implementeras i detaljplaneringen, samt ifall detta skiljer sig mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Frågan gällande ojämn distribuering av urban grönska har länge legat i skymundan inom planeringen, särskilt i svensk kontext där socioekonomiskt utsatta områden tenderar att vara lokaliserade i närheten av grönområden, vilket kan ha lett till att frågan förbisetts. Göteborgs stad används som exempel och var av intresse då staden både klassas som en av städerna i Europa med mest grönska – men även har en hög nivå av segregation. För att besvara syftet, med Göteborg som konkret exempel, har två detaljplaner för områden med olika socioekonomiska förutsättningar genomgått en kvalitativ textanalys. Vidare har fältstudier i detaljplansområdena genomförts och intervjuer med yrkesverksamma på Göteborgs stad verkställts. Studiens resultat visar att implementeringen av urban grönska skiljer sig beroende på socioekonomisk kontext, där det i området med socioekonomiskt dåliga förutsättningar inte prioriteras lika högt. Detta avspeglas bland annat i att detaljplanen för området med sämre socioekonomisk status bryter mot översiktsplanen, anses ha en negativ inverkan på miljömålen samt att ingen grönska tillförs inom planområdet. Studien grundar sig i ett teoretiskt ramverk gällande grön infrastruktur och ekosystemtjänster, som bidragit med möjliga förklaringar. Det finns bland annat en generell svårighet att se värdet av grön infrastruktur och en otydlig begreppsdefinition kan leda till svårigheter att realisera visioner och planer. Intervjuerna gav upphov till ytterligare idéer till varför distribueringen av urban grönska kan vara ojämnt fördelad, och det uppdagades att kostnads- och ansvarsfrågor ofta spelar en stor roll för hur detaljplanerna utformas. Det teoretiska ramverket rörande miljörättvisa möjliggjorde även för vidare diskussion rörande möjliga konsekvenser, på individuell likväl som strukturell nivå. Då resultatet endast analyserar två detaljplaner inom Göteborg uppmuntras vidare forskning på ämnet för att undersöka om sambandet kan säkerställas även på strukturell nivå.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsats i kulturgeografisv
dc.relation.ispartofseries2021:12sv
dc.subjectDetaljplanering, Urban grönska, Miljörättvisa, Grön infrastruktur, Grönplanering, Göteborgsv
dc.subjectdetail planning, urban green, environmental justice, green infrastructure, green planning, Gothenburgsv
dc.titleGrönt och skönt - för alla? En jämförande studie över distribueringen av urban grönska i Göteborgs stadsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Department of Economy and Societyeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

No Thumbnail [100%x80]

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record