Diskurser och diskurspositioneringar i det globaliserade klassrummet

Abstract

I dagens globaliserade klassrum möter lärare en heterogen skara elever. Den här studien är skriven inom svenska som andraspråksfältet och det övergripande syftet är att undersöka och synliggöra hur lärare arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på olika högskoleförberedande gymnasieprogram och inom olika gymnasieämnen. Utgångspunkten i studien är att via diskursteorin undersöka vilka diskurser rörande språk, flerspråkighet, höga förväntningar och explicit stöd som framträder i klassrummet via lärare och elevers tal, reflektioner och ageranden och hur lärare och elever positionerar sig själva och varandra i förhållande till de diskurser som framträder. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fältveckor genomförts i årskurs 2 i en klass på Teknikprogrammet och i en klass på Naturvetenskapsprogrammet. Under dessa fältveckor genomfördes 21 lektionsobservationer och flertalet fältsamtal med elever och lärare. Det som studiens producerade data visar är att det förekommer programdiskurser. Eleverna anpassar sig till den enskilda lärarens klassrumdiskurs och förståelse av explicit stöd samt att det finns en flerspråkighetsnorm där vissa språk och kulturer premieras. Eleverna positioneras som ansvarstagare för sina studieresultat på båda programmen och det förekommer en diskrepans i hur lärare finns tillgängliga under dagar då undervisningen, på grund av Corona, genomförs på distans. De implikationer som återfinns är att undervisningen inte anpassas utifrån individens förutsättningar och förkunskaper vilket i vidare bemärkelse innebär att skolans likvärdighetsuppdrag inte uppfylls. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att de nyanlända och flerspråkiga eleverna inkluderas i vi:et på nationella program men att det finns ideologier som påverkar lärare på program- och individnivå som i sin tur påverkar elevers rätt till en undervisning där de utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar. De slutsatser som dras är att lärare i hög grad kan behöva medvetandegöras om hur deras ageranden påverkar handlingsutrymmet för elever på individnivå i klassrummet. De ideologier som formar lärares förståelse för flerspråkighet och explicit stöd behöver diskuteras och problematiseras så att programdiskurser och enskilda klassrumsdiskurser kan utmanas och omformas till förmån för diskurser som gynnar elever i det globaliserade klassrummet.