Diskonteringsränta på pensionsförpliktelser - Användningen av IAS 19 i lågränteläge

Abstract

Bakgrund och problem: Hanteringen av pensionsförpliktelser enligt IAS 19 har länge varit omdebatterad, speciellt valet av diskonteringsränta. Diskonteringsräntan som får användas ska härstamma från statsobligationer eller företagsobligationer enligt standarden. I Sverige finns inga företagsobligationer utan här används bostadsobligationer som ett av praxis accepterat alternativ, efter att finanskrisen 2008 gjort räntorna på statsobligationer så låga att svenska företag inte längre såg dessa som ett rimligt alternativ. Räntorna har legat på låga nivåer under en lång tid, men visade för några år sedan tecken på att de långsamt skulle komma att höjas. Den senaste utveckling har dock ändrat dessa framtidsutsikter och det finns skäl att tro att det istället är ett lågränteläge som kommer att möta företagen under en tid framöver. Detta väcker frågan om hur företagen i Sverige kommer att hantera valet av diskonteringsränta, då svenska företag tidigare har tagit beslut för att undvika låga räntor. Det är möjligt att företagen kommer att sänka räntan för att följa det ränteläge som råder. Det är dock även möjligt att räntorna höjs eller hålls konstanta för att istället hålla nere skulder, då en högre diskonteringsränta innebär att en mindre pensionsförpliktelse redovisas. Denna potentiella höjning eller sänkning kan även se olika ut för olika företag enligt tidigare studier. Syfte: Att undersöka huruvida diskonteringsräntan för svenska pensionsförpliktelser har förändrats i det lågränteläge som råder. Samt undersöka hur diskonteringsräntan har förändrats och hur denna förändring kan skilja sig åt företag emellan. Metod: Genom ett urval bestående av svenska noterade företag har diskonteringsräntan mellan åren 2019 och 2020 studerats. Testerna som genomförts bestod av ett beroende t-test, ett Wilcoxon signed rank test samt flertalet multipla regressionsanalyser. Resultat och slutsatser: Studien visar att företagen har förändrat sin diskonteringsränta, och att den i samtliga fall utom ett har sänkts. Resultatet visar även att företagen i snitt sänkt sin diskonteringsränta med 40 procent mellan år 2019 och 2020. Vi har även kunnat se ett samband mellan förändringen av diskonteringsräntan och andel pensionsförpliktelser samt soliditet, vilket innebär att företagens storlek på pensionsförpliktelsen och deras soliditet påverkar i vilken grad diskonteringsräntan sänkts. Bidrag: Studien har bidragit till en ökning av kunskap om hur företag väljer att agera under ett lågränteläge, relaterat till diskonteringsräntan för pensionsförpliktelser. Denna kunskap kan bistå standardssättare i skrivandet av nya standarder. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vi i uppsatsen endast undersöker svenska företag kan det finnas ett intresse av att undersöka flera olika länder för att studera likheter och skillnader. Det hade även varit av intresse att utöka kunskapen om svenska företags val av diskonteringsräntor genom en kvalitativ studie, för att på ett tydligare sätt studera företagens avvägningar. Även en studie för att undersöka vilka faktorer som faktisk har ett samband till diskonteringsräntan hade varit av intresse då det alltid finns en risk att missa någon variabel.