God redovisningskvalitet, ett verktyg för att få finansiering? - En studie om sambandet

Abstract

Bakgrund och problem Många företag är i behov av extern finansiering, för att erhålla denna finansiering behöver de kommunicera sin finansiella ställning till externa intressenter, vilket görs genom redovisningen. Detta har lett till en teoretisk diskussion kring förhållandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet. Denna tidigare forskning är inte ense om förhållandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet. Det finns vissa som menar att högre skuldsättningsgrad leder till bättre redovisningskvalitet, medan den andra sidan pekar på ett motsatt samband. Syfte och bidrag Studien söker att undersöka om god redovisningskvalitet används som ett verktyg för att få extern finansiering i Sverige. Detta genom att studera sambandet mellan stora privata företags redovisningskvalitet och dess skuldsättningsgrad. Studien ger ett teoretiskt bidrag genom att bidra till den rådande diskussionen kring sambandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet. Utöver det bidrar även studien till att skapa en djupare förståelse för den informationsasymmetri som kan uppstå mellan företagsledning och dess intressenter. Avgränsningar Studien är avgränsad till att undersöka stora privata firmor på den svenska marknaden som var verksamma året 2019. 3 Metod: För studien har en kvantitativ metod använts där data samlats in från Retriever business och kompletterats med information från årsrapporter. För att testa sambandet har en regressionsanalys utförts på underlaget där redovisningskvalitet har ställts som den beroende variabeln och skuldsättningsgraden som obereonde variabel. För att mäta redovisningskvalitet används företagets onormala periodiseringar som i den här studien beräknats genom AWCA. Slutsatser: Regressionsmodellen visar ett negativt samband mellan god redovisningskvalitet och skuldsättningsgrad. Därav kommer författarna fram till att god redovisningskvalitet inte används som ett verktyg för att få extern finansiering bland stora privata företag i Sverige. Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier på sambandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet, exempelvis genom att använda sig av en annan definition av redovisningskvalitet än oregelbundna periodiseringar (AWCA). Vidare hade det även varit intressant att införa kontrollvariabel bransch för att kunna undersöka om det råder branschspecifika samband mellan redovisningskvalitet och skuldsättningsgrad. Utöver kontrollvariabel bransch, hade det även varit intressant att studera ämnet under en längre tidsperiod.