Show simple item record

dc.contributor.authorMalgeryd, Viktor
dc.contributor.authorSvensson, Victor
dc.date.accessioned2021-08-25T11:33:54Z
dc.date.available2021-08-25T11:33:54Z
dc.date.issued2021-08-25
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/69439
dc.description.abstractSyftet med denna studie är att vi, genom en socialkonstruktionistisk grundsyn och utifrån de perspektiv som några socialsekreterare inom verksamhetsområdet försörjningsstöd har, skall undersöka hur mottagaren av försörjningsstöd konstrueras i samhället. Syftet är dessutom att söka förklara och förstå förutsättningar och orsaker som vi, med samma grundsyn och utifrån samma socialsekreterares perspektiv, uppfattar kan ligga till grund för sådana konstruktioner. Studien baserades på tio stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd. Tidigare forskning kring ekonomiskt bistånd har i mångt och mycket handlat om hur mottagandet fördelar sig över befolkningen, hur attityder mot försörjningsstödstagare påverkar dem sett till hälsa, samt deras berättelser om hur de upplever mötet med myndigheten och allmänheten. Systemets utformning har beforskats och slutsatserna har varit att det är gammalmodigt och stigmatiserande och behöver reformeras. Man har också forskat kring utbredningen av attityder gentemot mottagare av ekonomiskt bistånd. Vi närmade oss empirianalysen abduktivt vilket innebar att vi inom ramen för en konstruktionistisk problembild lät empirin vägleda oss i valet av teorier och begrepp. Vi kom fram till att många negativa egenskaper som exempelvis lathet och oansvarighet återkommande konstruerades in i förståelsen av personen som uppbär försörjningsstöd. En orsak tycktes vara allmän okunskap om stödformen, vem som har rätt till den och på vilka villkor. Det föreföll leda till kategoriska uppfattningar om bland annat vem som har och inte har rätt till hjälp, grundat i människans dikotoma och icke komplexa sätt att förstå världen. En annan orsak verkade vara socialtjänstens dåliga rykte. Det var också tydligt att de vars röster väger tungt och hörs (politikers och media) bar ett stort ansvar för vilken bild som fanns tillgänglig. Resultatet visade också att sociala medier tvivelsutan var en ny plattform för icke granskade och ensidiga påståenden också från vanliga medborgare.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectsocial constructionismsv
dc.subjectsocial workerssv
dc.subjectattitudessv
dc.subjectwelfare-recipientssv
dc.subjectclaims-makingsv
dc.title“Du ger väl inte hela summan för då kanske hon lägger de pengarna på annat...” – en kvalitativ studie av samhällets syn på mottagaren av ekonomiskt bistånd, utifrån socialsekreterarens perspektiv.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record