Vad tycker DU om den vegetariska skollunchen?”.En enkätundersökning om grundskoleelevers, vårdnadshavares och lärares attityder till vegetariska respektive köttbaserade måltider i skolan

Abstract

Skolans måltider har stor potential att driva hållbarhetsarbeten i kommuner i rätt riktning. I samband med att kommuner i Sverige introducerat mer vegetariska rätter i skolmåltiden som ett sätt att minska klimatpåverkan har det mötts av motstånd från elever, vårdnadshavareoch lärare. Syftet med studien var att kartlägga grundskoleelevers, vårdnadshavaresoch lärares uppfattningar om det vegetariska alternativet som serveras i skolmåltiden, speglat i nuvarande matsedel och näringsriktighet. Kartläggningen utgick från en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Resultaten visar på att samtliga målgrupper tycker att det serveras för mycket vegetarisk mat som varken smakar eller ser god ut och därför önskar att det ska serveras mer kött i skolmåltiden. Många upplevde ett problem i att maten ofta serveras i form av grytor och med kolhydratsalternativ som bulgur, couscous och matvete som inte uppskattas av eleverna. Det fanns också en tveksamhet bland deltagarna till varför matsedeln har förändrats och mängden kött har minskats. En stor del av eleverna angav att de inte äter den vegetariska maten som serveras i skolan vilket också vårdnadshavare och lärare upplevde och beskrev en oro för. Trots detta sågs en öppenhet till att skolan inte helt bör utesluta vegetariska måltider, tydligast sågs detta bland vårdnadshavare och lärare. Däremot påpekade vissa en tveksamhet till om den vegetariska maten är näringsrik eller inte. Protein var något som flera deltagarna uttalade en oro över men som i matsedelns näringsberäkning inte sågs vara ett problem då det låg inom rekommendationerna. Deltagarna visade mer uttalade attityder mot vegetarisk mat samtidigt som de hade ambivalenta, spridda åsikter angående kött som skulle kunna peka på att kött är en norm och något centralt i mångas kosthållning. Fynden visar att det finns potentiella möjligheter att utveckla skolmåltid genom att exempelvis arbeta med att förhöja matens smak och integrera skolmåltiden med undervisning för att öka acceptans och förståelseför nya livsmedel.