| dc.description.abstract | Syftet med denna undersökning är att titta närmare på hur kön, sexualitet, global mångfald och klass gestaltas i läromedel i svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet som tryckts efter 2014, det vill säga efter LGY11. Jämförelser görs med de studier som gjort kring millennieskiftet på samma tema och syftet är att se om några förändringar skett över tid. Frågeställningarna är följande: 1 Vilka författarskap, med särskilt fokus på kön, sexualitet, global mångfald och klass, är representerade i läromedlen? 2 Vilka teman behandlas i den utvalda skönlitteraturen, i relation till kön, sexualitet, global mångfald och klass? I diskussionen lyfts också perspektivet vad resultatet innebär i relation till skolans demokratiuppdrag och svenskämnets syfte att använda skönlitteratur som en källa till både självinsikt och förståelse av andra.Undersökningen visar att det inte skett några större förändringar i de bilder av kön, sexualitet, global mångfald och klass som gestaltas i de utvalda läromedlen i jämförelse med vad tidigare forskning visar. Till största delen reproduceras bilder av den manliga, vita, västerländska författaren som nydanande, stilbildande och genial medan kvinnliga författare i högre grad presenteras biografiskt och sammankopplas med litterära teman som relationer, kvinnorättigheter och utsatthet. De bilder som gymnasieskolans elever möter i läromedlen verkar fortfarande andrafierande där representanter för global mångfald porträtteras som den Andre, kvinnliga författare från andra delar av världen än väst är i hög grad exkluderade och, andra sexualiteter än heterosexualitet osynliggörs till stora delar eller förknippas med psykiskt lidande och svårigheter. | sv |
