-Sakprosa läser man för att hämta information, inte för att bilda sig- En intervjustudie om sakprosans roll för läsförståelse i gymnasieskolans styrdokument och undervisning

Abstract

I föreliggande studie undersöks sakprosans roll i gymnasieskolans svenskämne så som den kan kartläggas i svensklärares uppfattningar om och erfarenheter av styrdokumentens tolkning, elevers läsutveckling och egen undervisning. Metoden som används är kvalitativa intervjuer där sex lärare från fyra olika skolor intervjuats. Samtliga lärare undervisar i svenskämnet på studieförberedande program. Intervjuerna är standardiserade till sin form där studiens tre övergripande frågeställningar agerar som huvudteman. Intervjuerna analyserades tematiskt för att urskilja återkommande teman och mönster i lärarnas svar

Slutsatsen som dras kring sakprosans roll i styrdokumenten vad gäller elevers läsutveckling är att det ges implicit information om läsning av sakprosatexter i förhållande till de formuleringar som finns kring skönlitteratur. Det här speglar även hur det enligt lärarna ser ut i undervisningen då sakprosan har en underordnad ställning i förhållande till skönlitteratur då sakprosatexter dels används i instrumentella syften, som ett hjälpmedel för att tolka ett skönlitterärt tema, dels i syfte att producera text.

Studien är inte generaliserbar eftersom den inte förklarar alla svensklärares uppfattningar om ämnet, men den kan vara av betydelse för både verksamma lärare och lärarstudenter eftersom den belyser vikten av explicita styrdokument för att öka möjligheten till en likvärdig undervisning.