| dc.description.abstract | I föreliggande examensarbete undersöks formuleringar om sakprosa i nordiska styrdokument: hur sakprosa konstrueras, hur undervisning i sakprosa regleras och hur undervisning i sakprosa motiveras. Metoden som används är närläsning av nordiska styrdokument utifrån begrepp från Bernsteins utbildningssociologiska teori.
Slutsatsen som dras är att sakprosa konstrueras, regleras och motiveras på mycket olika vis länderna emellan. Gemensamt är att sakprosa behandlas styvmoderligt i samtliga länder då det är det innehåll som, vid specificering i styrdokumenten, får mindre utrymme och vaga formuleringar än exempelvis skönlitteraturen. Finska styrdokument är de som tydligast uttrycker vad, varför och hur lärare ska undervisa i sakprosa. Svenska styrdokument har i sammanhanget anmärkningsvärt vaga formuleringar gällande undervisning i sakprosa. Det finns stort tolkningsutrymme vilket potentiellt missgynnar professionaliseringen av läraryrket och, på sikt, marginaliserade elevgrupper.
Endast implikationer för undervisning i sakprosa utifrån styrdokument undersöks i föreliggande studie. Vidare forskning i form av observationsstudier behövs utifrån de senaste styrdokumenten för att kunna dra slutsatser om och i sådana fall hur lärare påverkas av formuleringarna. | sv |
