dc.contributor.author | Nilsson, Robin | |
dc.contributor.author | Zackrisson, Elias | |
dc.date.accessioned | 2021-09-09T09:20:38Z | |
dc.date.available | 2021-09-09T09:20:38Z | |
dc.date.issued | 2021-09-09 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69579 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning
Sedan sent 1800-tal har Sverige systematiskt utvecklats till att bli en framgångsrik
välfärdsstat som baseras på trygghet och jämlikhet bland svenska medborgare. Den
skattefinansierade sjukvården har kommit att bli en självklarhet för medborgarna. Driften av
offentlig regi har genomgått stora förändringar genom att kompletterats av privata
vårdutförare. Sjukvården är personalintensiv och dyr med ökande antal läkare, sjuksköterskor
och kringpersonal. Trots en expanderande organisation växer vårdköerna. I mån om att
hantera den växande efterfrågan av sjukvård har regeringen tillskjutit resurser till landsting
och regioner. Frågan som uppkommer är ifall sjukvårdssystemet kan effektiviseras för att inte
urholka välfärdsstatens system.
Syftet med studien är att undersöka hur styrning skiljer sig åt mellan offentliga- och privata
vårdgivare. Studien undersöker också allokeringen av finansiering för att tillämpa styrning av
en effektiv sjukvård. Det råder en viss oenighet mellan tidigare forskning som jämför privatoch
offentlig sjukvård. Målet är att belysa hur uppfattningar skiljer sig åt mellan aktörer som
finansieras av offentliga medel. Studien grundas på datainsamling från tidigare forskning och
är av kvalitativ ansats där intervjuer genomfördes med erfarna offentliga- och privata
tjänstemän samt politiker som arbetar på fältet, i syfte att beakta olika perspektiv som
relaterar till problematiseringen. Ambitionen är att skapa en analys och förståelse kring
styrningen inom sjukvården och att jämföra respondenternas praktiska erfarenheter med
teoretiska frågor.
Resultaten tyder på att det finns mönster av både skillnader och likheter. Det finns en
gemensam bild att sjukvården behöver förbättras i framtiden på grund av ökad efterfrågan.
Det råder en överenskommelse över att det nuvarande systemet av 21 regioner behöver en
reformation till sex regioner och mer enhälligt ledarskap. Styrningen mellan offentliga- och
privata aktörer avviker, likaså villkoren mellan dem. Offentliga utförare använder inte
ekonomiska incitament och har inte definitiva krav eftersom de får underskottstäckning av
staten. Detta innebär att institutionella regelverk förändrar konkurrensfaktorerna mellan
offentliga- och privata vårdutförare. Att göra vinst i välfärden är omdebatterat,
respondenterna framhäver att vinstsyfte kan ha positiva effekter, men det måste betonas att
kvaliteten kan störas om incitament och vinst prioriteras. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 20/21:30 | sv |
dc.subject | sjukvård | sv |
dc.subject | ekonomistyrning | sv |
dc.subject | offentligt finansierad sjukvård | sv |
dc.subject | incitament | sv |
dc.subject | privatfinansierad sjukvård | sv |
dc.subject | vinst i välfärden | sv |
dc.title | Styrning inom svensk sjukvård. En jämförelse mellan privat- och offentlig regi - Vad får vi för pengarna? | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |