Namnet ska ge rötter, men också vingar – En sociolingvistisk undersökning av invandrade föräldrars namnval till sina svenskfödda barn

Abstract

I föreliggande kvalitativa studie undersöks vilka faktorer invandrade föräldrar kan se som väsentliga när de väljer namn till sina svenskfödda barn samt om namnvalen kan ses som en del i en identitetsskapande process. Om så är fallet undersöks om det finns någon konflikt mellan olika identitetsframställningar. Det överordnade syftet med studien är att se om invandrade föräldrars val av förnamn till sina svenskfödda barn kan betraktas som en social handling. Det vill säga om de med hjälp av namnet önskar identifiera barnet med en viss kulturell grupp och därigenom positionera det socialt. Materialet som ligger till grund för de slutsatser som dras har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjusamtal med invandrade föräldrar som fött barn i Sverige samt ett mer informellt samtal med ett par som väntar barn. Intervjudeltagarna har olika etnisk bakgrund, vilket ses som en fördel i studien. Analys och tolkning görs utifrån ett poststrukturalistiskt teoretiskt perspektiv där språk, ideologier, makt och identitet är tätt sammanlänkade. Namn ses i studien som ett språkligt element med betydelse liksom språkliga element i övrigt. Det visar sig att för de intervjuade föräldrarna, är valet av namn till de svenskfödda barnen inte något enkelt, då många hänsyn tas. Både estetik, uttal, betydelsemässiga och identitetsrelaterade faktorer är väsentliga för dem. Uppkallning används också i ett par fall. Föräldrarnas val kan ses som en del i en identitetsskapande process, i vissa fall tydligare än i andra. Däremot upplever föräldrarna sällan någon konflikt mellan olika identitetsframställningar, även om analysen visar att det implicit kan finnas en sådan. Valen av namn kan i de flesta fall ses som en social handling där föräldrarna med hjälp av namnet som en språklig resurs försöker positionera sitt barn. Föräldrarna förhåller sig på olika sätt till maktstrukturer i majoritetssamhället. I de fall något sådant förhållande inte framgår kan det bero på att föräldrarna inte upplevt sig vara symboliskt dominerade eller upplevt att deras eget utländskt klingande namn varit en negativ identitetsmarkör.