All vår början bliver svår. Folkskolans införande 1805-1885 i Frändefors socken

Abstract

Folkskolestadgan från 1842 har tillskrivits en avgörande betydelse för skolväsendets framväxt. När historiker beskrev den under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft liknades den vid slutpunkten på en lång vandring. Senare skolforskare har mer ifrågasatt stadgans betydelse för hur verksamheten kom att organiseras i landets omkring 2300 skoldistrikt. Uppsatsens syfte är dels att beskriva den nationella bakgrunden till reformen, vilka förhoppningar som knöts till folkskolan när det gällde att bidra till skapandet av ”en ny medborgare för en ny tid” i kölvattnet av 1809 års regeringsform dels hur det lokala genomförandet gestaltades i en av de tusentals socknarna i landet - Frändefors församling i sydvästra Dalsland mellan åren 1805 – 1885. Innehållet i begreppet medborgare var centralt för dåtidens centrala skoldebattörer, men arvet och det kyrkliga inflytandet från 1686 års kyrkolag var starkt under den undersökta perioden och man kunde inte lokalt bryta med den tidigare hemundervisningstraditionen, som innebar att man nöjde sig med att tillägna sig minimikunskaper för att kunna få delta i konfirmationsundervisningen och på så sätt kvalificera sig för vuxenlivet. Undersökningens resultat visar att det som en röd tråd löper också en ovilja att ta egna initiativ och satsa på skolan om inte staten griper in och bidrar på olika sätt. Oviljan manifesterades inte minst i en omfattande frånvaro från elevernas sida och ett ointresse för alla investeringar från sockenbornas. Församlingen var fattig och skolfrågorna behandlades i mångt och mycket som en del av vården om de fattiga. Av den nationella debatten om vad som kunde krävas av en medborgare märktes ingenting, lite hårdraget kan man påstå att undersåteperspektivet levde kvar. Undersökningen tar upp hur långt ifrån en idealiserad bild av folkskolereformens införande den lokala praktiken uppvisade. Att ”Folkskolan infördes 1842” är en sanning som uttalats oräkneligt antal gånger i lärarsammanhang behöver modifieras med åtskilligt problematiserande utifrån ett lokalt perspektiv visas i uppsatsen. Studien väcker frågor om vilken förmåga och vilja som fanns i socknarna och vad resultatet hade blivit utan statens aktiva ingripande i processen.