Den omvända bristen: en studie om synen på forskningskommunikation bland forskare vid Göteborgs universitet
Abstract
Syftet med uppsatsen är att i en svensk kontext undersöka forskares syn på, attityder till, och upplevelser av forskningskommunikation (FK) inom ramen för samverkansuppgiften.
Det teoretiska ramverket består av tre modeller (brist-, dialog- och deltagarmodellen), som beskriver tre olika synsätt på FK, samt två begreppsliga ramverk/metaperspektiv som beskriver relationen mellan modellerna; Irwins (2008) Tredje ordningens tänkande och Bucchis (2008) Tolkande ramverk.
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem forskare från olika fakulteter och discipliner vid Göteborgs universitet.
Forskarna ser FK som viktigt och vill ägna sig mer åt FK, men interna och externa hinder gör att FK prioriteras bort eller blir ensidig resultatspridning. Avsaknad av tid, resurser och meritering för FK, samt bristande stöd och utbildning inom FK är de främsta hindren. För kliniska forskare är interaktion med patientgrupper mer integrerad i forskningen, medan grundforskare har mycket svårt att hitta intresserade målgrupper och tillfällen att kommunicera. Ett lågt engagemang i FK reflekterar forskarnas pressade yrkesverklighet, snarare än deras egna attityder. För att främja (interaktiv) FK och mer deltagande från forskare föreslås strukturella förändringar inom forskaryrket.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2021-10-27Author
Borgström, David
Keywords
Forskningskommunikation
Bristmodellen
Tredje ordningens tänkande om forskningskommunikation
Forskare
Allmänhet
Publication type
H2
Language
swe