dc.contributor.author | Johansson, Rebecca | |
dc.contributor.author | Lujic, Sandra | |
dc.contributor.author | Torell, Mikaela | |
dc.date.accessioned | 2021-11-17T12:13:33Z | |
dc.date.available | 2021-11-17T12:13:33Z | |
dc.date.issued | 2021-11-17 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70022 | |
dc.description.abstract | Värmestress har blivit ett växande problem i urbana områden, då städer generellt tenderar att
vara varmare än omkringliggande områden. Genom att öka mängden träd i stadsmiljöer kan
dess nedkylande förmåga, genom skugga och transpiration, bidra till att minimera
värmerelaterade effekter på människors hälsa samt att öka välbefinnandet.
I denna studie undersöks träds kylande förmåga i Långängen och Nya Kvillebäcken i
Göteborg. Initialt undersöks planeringen av lokalisering och artval i det nyetablerade området
Nya Kvillebäcken, samt hur tillgängligheten till skuggande träd uppfattas av boende och
besökare i båda områdena. Genom beräkningar av strålningstemperaturen (Tmrt), som är den
viktigaste meteorologiska variabeln under klara och varma sommardagar, utförs en
värmekartering i GIS. Baserat på Tmrt kan de spatiala fördelningarna av termisk stress
beräknas i indexet fysiologisk ekvivalent temperatur (PET). Avslutningsvis karteras de mest
optimala lokaliseringarna för nya träd på platser där värmestress är som mest påtaglig.
Resultatet visar att träden i Nya Kvillebäcken främst inte planerades utifrån ett
värmestressperspektiv. Träden planerades utifrån andra tekniska och estetiska faktorer såsom
exempelvis utrymme ovan och under mark samt en variation av olika trädarter i syfte för att
skapa olika teman. Utifrån studiens enkätundersökning ansågs tillgängligheten till träd
överlag vara bristfällig i båda områdena, däremot ansågs tillgängligheten vara bättre i
Långängen än i Nya Kvillebäcken. Genom värmekarteringen med befintliga träd framkom
det att ytor med PET kategorin Måttlig värmestress övergick till Lätt värmestress med totalt
14 procentenheter i Långängen. I Nya Kvillebäcken övergick ytor med Hög/Måttlig
värmestress till Lätt värmestress med totalt 16 procentenheter. I Långängen var större träd
främst placerade på grönytor mellan flerbostadshus, medan yngre träd i Nya Kvillebäcken var
placerade i rabatter med omkringliggande hårdlagda ytor. Optimala platser för nya träd
lokaliserades främst intill byggnader i båda områdena. I Långängen innebar nyplanteringen
av träd en minskning med 7 procentenheter av ytor med Måttlig värmestress, detta övergick
till Lätt värmestress/Ingen termisk stress. I Nya Kvillebäcken minskade andelen ytor med
Måttlig värmestress med 4 procentenheter till Lätt värmestress. Generellt innebar beräkning
av befintliga träd och genererandet av nyplanterade träd sänkningar mellan 1-16 Tmrt °C i
vardera område. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | B | sv |
dc.relation.ispartofseries | 1125 | sv |
dc.subject | träd | sv |
dc.subject | lokal- och mikroklimat | sv |
dc.subject | värmestress | sv |
dc.subject | Tmrt | sv |
dc.subject | PET | sv |
dc.title | Lokalisering av träd för att reducera värmestress. En komparativ studie av Långängen och Nya Kvillebäcken | sv |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Earth Sciences | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper | swe |