Palsdegradering i Arbuvuopmi mellan 1959 - 2016 - Inverkan av meteorologiska drivkrafter

Abstract

En pals är en känslig klimatmätare som består av både torv och permafrost. Palsar förekommer främst inom regioner med sporadisk permafrost. I dagsläget degraderas palsarna i stor omfattning och är således inte stabila. Degraderingen kan förklaras av de pågående klimatförändringarna som sker globalt runt om i världen. När en pals degraderas släpps höga mängder av lustgas (NO2), metan (CH4) samt koldioxid (CO₂) i atmosfären. Tidigare forskning indikerar även på att palsar kan komma att försvinna inom en snar framtid. Syftet med studien var att undersöka hur palsarna i Arbuvuopmi har förändrats i utbredning under perioden 1959-2016 med hjälp av ortofoton och flygbilder, samt om det finns en korrelation mellan förändring av palsyta och lufttemperatur och nederbörd. Arbuvuopmi är ett intressant område att studera eftersom det inte tidigare har gjorts liknande studier i området. I Arbuvuopmi förekommer det pals, och eftersom pals är en viktig naturtyp att bevara är den därmed väsentlig att undersöka. Resultatet tyder på att den sammanlagda förlusten av palsyta i Arbuvuopmi är drygt -190 000 m² under perioden 1959-2016, vilket motsvarar en minskning på cirka -18% och en genomsnittlig årlig förändring på -0.35% år-1. Degraderingshastigheten har varierat under de undersökta perioderna från studiens början (1959) till dess slut (2016). Förlusten av palsyta är lägre i Arbuvuopmi än i två liknande studier som genomförs i Vissátvuopmi (Olvmo m.fl., 2020) och Tavvavuoma (Shmárina & Hedlund, 2020). Under den senaste perioden (2010-2016) har den högsta genomsnittliga årliga förändringshastigheten blivit uppmätt, vilket är -0.52% år-1. I studieområdet har årsmedeltemperaturen ökat med 0.6 °C under perioden 1959-2016, årsnederbörden har i området ökat med 113 mm under samma period. Jämviktsvärdet för årsnederbörd har beräknats vara 375 mm medan jämviktsvärdet för årsmedeltemperatur ligger på -8.3 °C. Ju högre årsnederbörd och årsmedeltemperatur, desto mer ogynnsamma är förhållandena för palsarna att kunna bibehålla- eller öka sin massa (Seppälä, 2011). Sambandet mellan den genomsnittliga årliga förändringshastigheten av pals och klimatindikatorerna lufttemperatur och nederbörd är inte signifikant i studieområdet. Det finns dock underlag i form av tidigare studier gjorda av Shmárina och Hedlund (2020) samt Olvmo m.fl. (2020) där ett samband mellan den genomsnittliga årliga förändringshastigheten av pals och klimatindikatorer redovisas.