Digitala vårdapplikationer, avlastning eller belastning för den offentliga primärsjukvården? En studie om hur organisationsarbetet inom primärvården har förändrats med avseende på digitala vårdapplikationer

Abstract

Till följd av digitaliseringens utveckling och Covid-19, så har introduceringen av digitala vårdapplikationer fått ett stort genomslag på den svenska marknaden. De privata aktörerna var bland de första att kunna erbjuda konsumenter vård via digitala vårdapplikationer och i syfte att minimera vårdköerna, och öka tillgängligheten inom primärvården, subventionerade regionerna dessa besök. Under omorganiseringen i samband med Covid-19, utökade primärvården sitt arbete med digital vård, både i antal användare och tillgängliga tjänster. Samtidigt har det riktats en del kritik gentemot digital vård, framförallt när det kommer till subventionerna, kvalitetsbrister samt det ökade antalet vårdmöten gällande onödig vård. Syftet med denna studie är således att undersöka huruvida digitala vårdapplikationer är en avlastning, eller belastning för den svenska primärvården med avseende på ekonomi, väntetider samt vårdkvalité. Detta besvaras genom systematic combining först med en empirisk litteraturstudie rörande tidigare forskning, därefter av en intervjustudie med aktörer inom den offentliga vården. För att kunna sätta detta i relation till organisationsteori så användes teorier inom institutionell teori, byråkratiska system, digitalisering, samt snabbkapitalism. Resultatet av studien visar att den offentliga vården under Covid-19 har utökat sin användning av digital vård. Därav ser de inom den offentliga vården en stor utvecklingspotential för dessa tjänster även efter att coronapandemin ebbat ut. Ur ett ekonomiskt perspektiv så förelåg subventionerna primärt att vara en belastning för den offentliga vården, men efter att en reduceringen av subventionerna genomfördes så var detta inte längre ett problem. Den offentliga vården anser istället att digitala vårdtjänster både kan vara ekonomiskt fördelaktiga, samt att de med effektiviserade vårdmöten kan leda till minskade vårdköer. Gällande kvaliteten så saknas det fortfarande tillräckligt med forskning och underlag för att helt kunna besvara om digital vård kan säkerställa en högre kvalitet.