dc.contributor.author | Strömqvist, Robin | |
dc.contributor.author | Roswall, Adam | |
dc.date.accessioned | 2022-02-15T14:43:29Z | |
dc.date.available | 2022-02-15T14:43:29Z | |
dc.date.issued | 2022-02-15 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70654 | |
dc.description.abstract | De två senaste åren har varit krävande både för människor och deras arbetsplatser när man
har tvingats att anpassa sig efter den nuvarande pandemin. Arbetssituationen har förändrats
på så sätt att många inte längre arbetar på plats, utan mycket av arbetet sker hemifrån. Därav
har många chefer tvingats hantera sina medarbetare på ett annat sätt än tidigare, nu för tiden
ses man mer eller mindre bara digitalt. I detta finner vi även den stora utmaningen för
cheferna. Konsten att kunna ha ett fungerande ledarskap samt en god kommunikation
gentemot sina medarbetare när arbetet har blivit digitaliserat. Syftet med denna uppsats är att
undersöka hur chefer upplever att deras kommunikation har påverkats i och med
digitaliseringen. Vår frågeställning är följande: På vilket sätt upplever chefer att
kommunikationen gentemot deras medarbetare påverkats vid distansarbete? Teorin som vi
har använt oss av i denna studie grundar sig i befintlig litteratur som täcker områdena
egenskapsteori, situationsanpassat ledarskap samt transformativt ledarskap. Vi har använt oss
av en kvalitativ forskningsmetod i insamlingen av vår empiri där vi har genomfört
telefonintervjuer med fem chefer från olika företag. Samtliga chefer har haft sin befattning
både innan pandemin samt under, vilket gör att de kan jämföra hur det var innan kontra nu.
I vår sammanställning av empirin har det framgått att alla chefer till stor del har behövt ändra
sättet att kommunicera med sina medarbetare då de digitala arbetsmiljöerna har bjudit på nya
utmaningar. Vidare i analysen jämför vi empirin med den tidigare teorin vi har tagit fram,
vilket möjliggjorde för oss att se likheter och skillnader mellan dessa två. Där framkommer
det att alla teorier på olika sätt kan tillföra något till en chef som är med om dessa
förändringar, men även att det situationsanpassade ledarskapet är mer optimalt än de andra. I
slutsatsen kan vi slå fast att bristen på närvaro när kommunikation sker på distans har varit en
av anledningarna till att kvaliteten på kommunikation har blivit sämre trots försöken att
använda sig av digitala plattformar. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Management & organisation | sv |
dc.relation.ispartofseries | 22:11 | sv |
dc.title | Konsten att leda på distans -En kvalitativ studie om möjligheter och begränsningar att kommunicera digitalt | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |