Uppdukat för särskiljning I det borgerliga hemmet runt sekelskiftet 1900

Abstract

Sammanfattning Vad kan ett uppdukat bord i en museimonter säga oss om särskiljning av kön och klass i det borgerliga hemmet vid sekelskiftet 1900? Det kommer denna uppsats att undersöka genom att belysa den borgerliga hemideologin och kontextualisera rådgivningsböcker för husmödrar. Att göra skillnad på man och kvinna har allt sedan antikens dagar motiverats på olika sätt, med det gemensamt att kvinnan varit underordnad mannen. I den för uppsatsen aktuella tiden kläs särskiljningen av könen i biologiska termer och könen uppfattas som varandras motsatser, med argument som att kvinnans mjuka kropp inte passar i den hårda offentligheten. Att den borgerliga husfrun och hennes tjänarinna är lämpade för olika arbetsuppgifter gavs också förklaring genom biologi och evolution. Borgerligheten expanderar och blir den tongivande klassen under 1800-talet. Den tidigare ledande överklassen hade befäst sin position genom blodsband och börd men borgerligheten särskiljer sig genom inre moraliska egenskaper, vilket socialdarwinismen tycktes ge belägg för. Spencers idéer om evolutionen som en utveckling från det löst sammansatta till det alltmer fast sammanfogade kan också beskriva förändringen av hemmet som går från att vara hushåll till familj. Det avskärmade familjelivet blir en särskiljande bild för det borgerliga hemmet, som genomgår en metamorfos från produktionsenhet till en konsumtionsenhet. När arbete och hem skiljs åt väcks frågan om vem som är arbetare och hur ska kvinnans dagliga sysselsättning definieras? Utgivningen av rådgivningslitteratur för husmödrar var omfattande och innefattar ett brett register om vad en borgerlig hustru bör bemästra inom sin ”naturliga sfär”. I det studerade materialet återspeglas den borgerliga hemideologin, som bygger skilda verksamhetssfärer för könen och kvinnlig underordning. Med tiden utmanas hemideologin, av industraliseringen och emancipation, vilket också speglas i materialet.